Nu krävs exceptionella åtgärder för att hjälpa kommunerna – coronakrisen förvärrar läget
Kommunförbundet kräver att regeringen vidtar en rad exceptionellt mångsidiga åtgärder för att dämpa utgiftsutvecklingen och stärka inkomstbasen i kommunerna. Den rådande coronakrisen har förvärrat problemen ytterligare och det är ännu omöjligt att förutspå krisens konsekvenser i detalj.
Kommunförbundets styrelse behandlade coronakrisens konsekvenser för den kommunala ekonomin vid sitt sammanträde på torsdagen. Styrelsen kräver att det vid ramförhandlingarna fattas beslut om mångsidiga korrigerande åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin.
Kommunekonomin står inför många utmaningar.
– De gäller den åldrande befolkningen, flyttrörelsen, tillgången på arbetskraft och de strukturella svagheter som belastar kommunernas inkomstbas. Service- och investeringsbehoven växer, vilket också ökar trycket på driftsekonomiutgifter och skuldsättning. Detta syns tydligt också i fjolårets svaga preliminära bokslutsuppgifter, konstaterar Kommunförbundets styrelse.
Djupa hållbarhetsproblem
Enligt Kommunförbundet är det är positivt att regeringen Marin i sitt regeringsprogram har förbundit sig till att finansiera kommunernas nya och utvidgade uppgifter och kompensera kommunerna fullt ut för det skatteinkomstborfall som uppstår på grund av statens beslut.
– Men dessa och övriga åtgärder som fastslagits redan före coronakrisen, är inte någon lösning på de djupa hållbarhetsproblem som den kommunala ekonomin står inför. I bästa fall kan de förhindra att underskottet växer.
För att den kommunala ekonomin ska vara hållbar krävs nu en rad exceptionellt mångsidiga åtgärder som ska dämpa kommunernas utgiftsutveckling och stärka inkomstbasen. Åtgärdernas betydelse och omfattning ökar ytterligare i och med konsekvenserna av coronakrisen.
Korrigerande åtgärder behövs
Kommunförbundet föreslår att man efter denna akuta kris genomför en rad korrigeringar i den kommunala ekonomin med följande prioriterade åtgärder:
- De kostnader som nya och utvidgade uppgifter medför bör ersättas kommunerna till fullt belopp.
- Som en snabbverkande åtgärd bör inkomstbasen i kommunekonomin stärkas genom att höja statsandelsprocenten och kommunernas samfundsskatteandel så att inkomsteffektens storleksklass är en miljard euro.
- Då konsekvenserna av coronakrisen har preciserats måste det finnas beredskap att fatta nya beslut som stärker den kommunala ekonomin.
- För att svara på behoven till följd av att kommunerna blir allt mer olika bör behovsprövade understöd beviljas åtminstone i år och nästa år till ett belopp av 50 miljoner euro på årsnivå.
- En reform bör inledas för att styra en andel av kapitalskatteinkomsterna till kommunerna. Målet är att reformen ska träda i kraft senast i början av 2023.
- I samarbete mellan kommunsektorn och staten bör nya åtgärder beredas för att kommunerna ska få ökat spelrum i skötseln av uppgifterna och förpliktelserna.
- Den årliga höjning på minst 300 miljoner euro som överenskommits för bas-trafikledshållningens del bör i fortsättningen inkluderas i planen för de offentliga finanserna i sin helhet.
- Beredningen av sysselsättningsförsöken som ska inledas i kommunerna bör fortsätta och målet ska vara att permanent stärka kommunernas organiseringsansvar för sysselsättnings-tjänsterna.
- För att förbättra förutsägbarheten inom den kommunala ekonomin bör staten och Kommunförbundet i samarbete utreda en utveckling av skatteredovisningssystemet.
Läs hela pressmeddelandet här.
