Förnyelsen av fastighetsskatten skjuts upp
Förnyelsen av fastighetsskatten skjuts upp. – Senareläggningen är en besvikelse för kommunerna, säger Henrik Rainio, tf direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.
Regeringens proposition om första delen av fastighetsskattereformen flyttas till följande regeringsperiod. Det betyder att fastighetsskattereformen inte införs 2020 utan först 2022.
Tanken med förnyelsen är att fastighetsbeskattningen beskattningsvärdena bättre ska motsvara områdets prisnivå och byggkostnader. Syftet med reformen är inte att höja eller sänka fastighetsskatten. Skattebördan ska ändå delvis fördelas på ett nytt sätt mellan olika fastigheter.
– Det är fråga om en omfattande reform som beretts länge. Grunderna för värderingen av fastigheter ska ses över och variationsbredden mellan fastighetsskattesatserna justeras, säger Henrik Rainio.
Kommunförbundet påpekar att förnyelsen innebär att skattebördan mellan de skattskyldiga skulle omfördelas, men att justeringarna är rimliga. I offentligheten har man skrämt upp människor med att fastighetsskatten kommer att stiga. I verkligheten skulle justeringarna i regel vara små och gå åt vartdera hållet.
– I utkastet till regeringsproposition har man till exempel bedömt hur fastighetsskattejusteringen skulle påverka ungefär en halv miljon slumpmässigt valda småhus. Utifrån urvalet skulle fastighetsskatten per 100 kvadratmeter våningsyta stiga med mer än 50 euro i 12 procent av fallen och med mer än 100 euro i endast 0,6 procent av fallen, förklarar Rainio.
De skattskyldiga har fortsättningsvis möjlighet att söka rättelse eller lättnad i fastighetsbeskattningen.
Enligt Rainio borde följande regering i snabb takt godkänna lagstiftningen om reformen, för det finns ett uttalat behov av att se över fastighetsskatten.
– För kommunerna är fastighetsskatten en stabil och förutsebar inkomstkälla, men för närvarande är skattegrunderna föråldrade och skatten fördelas orättvist mellan skattebetalarna.
Kommunförbundets utlåtande (på finska)
