Unga kommundirektörer: Alla kommuner överlever inte
Kommunen har definitivt en framtid. Men alla kommuner kommer inte att överleva de stora reformerna. Om tio år har antalet kommuner minskat till 250. Eller 35.
När de unga kommundirektörerna fick ordet vid onsdagens Ekonomi- och finasieringsforum visade det sig att uppfattningarna om hur många kommuner framtidens Finland kommer att ha, går kraftigt isär.
Tuomas Lohi, kommundirektör i Kempele, tror att de ekonomiska realiteterna kommer att tvinga kommunerna att gå samman.
– Trenden just nu är centralisering, påpekar han.
Lohis gissning är att antalet kommer kommer att minska från nuvarande 311 till 250 inom loppet av tio år.
Linda Leinonen, kommundirektör i Isojoki, hoppas att det i framtiden ska finnas utrymme för olika slags kommuner i vårt land, stora och små.
– Tillåt oss kommuner att vara olika.
Annu Ahonen, vd för Kontiolahden Yrityspalvelut, kostaterar att olikheter är bra, men räcker det till för att behålla kommunernas livskraft?
– Min tippning är att kommenfältet tätnar, antalet kommuner minskar.
Sami Sulkko, stadsdirektör i Rihimäki, efterlyser ett ”paraply-tänkande” bland kommunerna.
– När social- och hälsovårdens försvinner måste kommunerna satsa på livskraften. Jag ser dock stora risker i en framtid där kommunerna sinsemellan tävlar med varandra om företagsetableringar för att öka den kommunala livskraften.
Sulkkos bedömning är att 35-40 kommuner räcker i Finland.
Antti Ollikainen, kommunstyrelseordförande i Kempele, säger att Finland behöver olika slags kommuner.
– Titta hur det gick i Sverige. Där ökade kommunerna när regeringen försökte minska på dem.
De unga kommundirektörerna var dock ense om att det behövs ett regionalt samarbete – oavsett om Finland har trettio eller trehundra kommuner i framtiden.
– Det lönar sig inte att strida sinsemellan om företagsetableringar. Nya företag och nya arbetsplatser gynnar alltuid hela regionen, säger Annu Ahonen.
