Skatteparadisföretagen är ett problem, inte bara juridiskt.
– I sista hand riskerar den allmänna skattemoralen att urholkas, säger Kommunförbundets ledande jurist Juha Myllymäki.
 Ändå avråder han kommunerna att stänga ut dem från upphandlingsprocessen.

Det är skäl för kommunerna att föra principdiskussioner med sina serviceproducenter innan man startar en upphandlingsprocess, råder Juha Myllymäki. Det gör processen mer genomskinlig och medvetenheten om de etiska spelreglerna ökar.
– Men, med de lagnormer vi har rekommenderar jag att kommunerna inte börjar utesluta företag som kan betecknas som skatteparadisföretag. Det är juridiskt problematiskt att fatta ett sådant beslut.
Enligt Myllymäki finns det flera springande punkter. Det är juridiskt svårt att entydigt definiera vad som är ett skatteparadisföretag. Följande fråga är hur en kommun ska kunna konstatera att det handlar om ett sådant företag. Den tredje frågan är om det överhuvudtaget är möjligt att utestänga, även om vissa kriterier skulle vara uppfyllda.
– Upphandlingslagen har en uttömmande lista på när ett företag ska uteslutas. Om ett företag använder barnarbetskraft, inte betalar ordentliga löner eller om företaget inte betalar sådana skatter det är skyldigt att betala ska det direkt utestängas.

Däremot behöver det inte vara ett lagbrott om ett företag överför sina vinster till skatteparadis där beskattningen är liten eller obefintlig.
– Vi vet i princip vilka länder som är problematiska, men en enskild kommun har svårt att göra helhetsbedömningen. Vi befinner oss i en situation där samhället tillåter att vinsterna flyttas. Därför hamnar vi på ett känsligt område om kommunen säger att vissa företag inte betalar tillräckligt skatt i Finland och därför inte beaktas i upphandlingen.
Myllymäki tror nog att den allmänna opinionen skulle acceptera ett beslut att utestänga skatteparadisföretagen, men han ser inte att det finns juridiska grunder för ett sådant agerande i dag.
– Genom poängsättning i upphandlingsprocessen ska kommunen ta ställning till servicens kvalitet. Det är ändå svårt att poängsätta hur mycket producenten betalar skatt.
Myllymäki anser att det är lagstiftarens sak att reda upp i skatteparadisdjungeln.
– Det bör ske på nationell nivå i riksdagen eller på europeisk nivå. Det är fel att lägga detta problem på kommunens nacke. Så länge företagen med kopplingar till skatteparadisen agerar i enlighet med gällande lagar, kan de inte uteslutas ur upphandlingsprocesser enbart av moraliska skäl.
I dag känner man rätt väl till vilka företag som har kopplingar till skatteparadisländer. OECD och Europeiska investeringsbanken har listat vilka dessa länder och regioner är. I Finland har de tre-fyra största privata serviceproducenterna inom hälsovården kopplingar till skatteparadisen. I offentligheten har åtminstone Attendo, Mehiläinen och Terveystalo varit föremål för granskning.

Att utesluta dessa från den kommunala upphandlingen skulle ha stora återverkningar på marknaden. Myllymäki befarar att dessa stora aktörer inte accepterar en sådan sits, utan skulle i så fall dra kommunen inför rätta.
– Jag är rädd att kommunen förlorar ett sådant mål.
Myllymäki tycker att riksdagen inte bara ska fokusera på upphandlingslagen, utan hellre täppa till kryphålen i skattelagarna. Den vägen kommer man effektivare åt skatteparadisen.
– Fastän jag anser att kommunerna inte kan börja utesluta skatteparadisföretagen, måste vi medge att detta är ett problem som i sista hand leder till att skattemoralen urholkas. Också små steg för bättre skattelagar är en viktig signal om att detta problem tas på allvar.
Ett sådant steg är lagförslaget som begränsar bolagens rätt till ränteavdrag. Lagen ska stävja den ”skatteplanering” som kan förekomma mellan moder- och dotterbolag. Riksdagen hade en första debatt om förslaget i mitten av november.
I dagens läge kan ett finländskt företag till hög ränta lyfta ett lån från moderbolaget som är stationerat i ett utländskt skatteparadis. För ränteintäkterna betalar koncernen just ingen skatt, samtidigt som de stora ränteutgifterna kan avdras i Finland.

Redan tidigare, i början av september, aktualiserade Tuija Brax (Gröna) skatteparadisproblematiken i riksdagen. I ett skriftligt spörsmål efterlyste hon en ändring av upphandlingslagen så att företag som använder skatteparadisen för att minimera sin skatt 
i Finland ska kunna utestängas.
Inför valet spädde SDP-ledaren Jutta Urpilainen på med att direkt uppmana kommunerna att undvika att anlita företag med kopplingar till skatteparadisen. Den ministerarbetsgrupp mot grå ekonomi som hon leder tvingades för ett par veckor sedan medge att kommunerna inte har medel att utesluta skatteparadisföretag.
Arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) säger till Finlands kommuntidning att regeringen genom ny skattelagstiftning griper tag i problemet.
– Samtidigt väntar vi på att EU ska förnya sitt upphandlingsdirektiv. Efter det kan vi se över vår egen upphandlingslag. Redan nu inverkar miljöfaktorer och sociala faktorer på poängsättningsprocessen, säger arbetsminister Ihalainen.

I Sverige har debatten om vinster i välfärdsföretag gått het på den politiska arenan sedan den så kallade Caremaskandalen. Juha Myllymäki, vad kan vi lära oss av debatten i Sverige?
– Mitt intryck är att där fördes en öppen diskussion, vilket i regel gäller för Sverige. Även där var regeringen en av aktörerna, vilket resulterade i en utredning. Också vi befinner oss i ett utredningsskede och ärendet har hänförts till ministerarbetsgruppen för bekämpning av grå ekonomi. Det är bra att frågan avancerar och vi hoppas på konkreta resultat.

TEXT: HENRIK STENBÄCK

Artikeln ingick ursprungligen i Fikt 9/2012

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *