Arbetsgrupp ska se till att personer med funktionshinder hörs – upphandlingen det stora kruxet, säger FDUV

10.1.2020

Ett förkastat medborgarinitiativ verkar trots allt leda till förändringar.

I mars 2018 tog riksdagen emot ett medborgarinitiativ om konkurrensutsättningen av nödvändig hjälp och stöd för personer med funktionsnedsättning. Enligt initiativet bör sådan konkurrensutsättning upphöra. Bakgrunden var att konkurrensutsättningen av funktionshinderservice väckt mycket diskussion på grund av klienters negativa upplevelser.

Riksdagen förkastade medborgarinitiativet. Däremot så godkände riksdagen tre uttalanden som ekonomiutskottet hade föreslagit. Enligt det första uttalandet ska statsrådet utnämna en expertgrupp som ska bedöma och bereda behövliga lagstiftningsändringar för att säkerställa delaktighet och rättsmedel för personer med funktionsnedsättning vid beslut som gäller dem själva.

Den expertgruppen är nu utsedd. Dess mandatperiod sträcker sig fram till 31.5.

Målet med arbetsgruppen är alltså att ytterligare trygga och öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i beslutsfattande och ordnande av service som gäller dem.

Målet är också att förtydliga rättsmedlen i fråga om valet av sätt att ordna servicen. Dessutom ska servicens kvalitet stärkas och likaså ska rätten till service som baserar sig på individuella behov stärkas. Likabehandlingen av personer med funktionsnedsättning ska också bli bättre.

Arbetsgruppen ska komma med ett förslag i rapportform. Rapporten utnyttjas i fortsättningen vid utarbetandet av den regeringsproposition om en totalreform av lagstiftningen om funktionshinderservicen som ingår i regeringsprogrammet.

Problemet är att marknaden styr

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare för FDUV och medlem i arbetsgruppen, säger att FDUV, som var med i det ursprungliga medborgarinitiativet, inte gett upp hoppet om att lagstiftningen korrigeras vad gäller upphandlingen av funktionshinderservice.

– Upphandlingen är det stora kruxet eftersom personerna som berörs inte är med i den, utan enbart kommunerna och producenterna.

En totalreform av lagstiftningen för funktionshinderservicen är på gång, och arbetsgruppens rapport kommer att beaktas i den reformen. Hemgård vet trots allt inte hur realistiskt det är att förvänta sig stora förändringar.

Lagstiftningen borde korrigeras eftersom tolkningen av lagen inverkar på ett negativt sätt på FDUV:s målgrupp, säger hon. Problemet är att marknadsmekanismer styr upphandlingen och att pressade socialarbetare i kommunerna väljer den enklaste lösningarna.

– Det är en realitet som jag sett i många olika fall. I kommunerna har man inte resurser att hitta de bästa lösningarna. Men jag skyller inte på socialarbetarna. Hur resurserna fördelas är ett politiskt val.

I Svenskfinland tenderar problemen att ha en annan karaktär. Servicen är koncentrerad till Kårkulla samkommun, och om brukarna inte är nöjda finns det inte andra alternativ. Hemgård tror att social- och hälsovårdsreformen skapar fler alternativ om den blir av.

Lisbeth Hemgård. Bild. FDUV

Upphandlingen är alltså ett problem, delaktigheten ett annat. Hemgård säger att det inom FDUV:s målgrupp finns personer som kan uttala sig om vad de önskar av servicen, men det finns också de som har svårare att komma till tals.

– Också de borde höras. Vi vill skapa ett förfarande där dessa personer och deras anhöriga hörs och stöds.

Arbetsgruppens mandatperiod är fram till slutet av maj. Är det tillräckligt med tid?

– Det är väldigt lite tid och ett stort uppdrag. Vi har möten varannan vecka. Men som sagt ska arbetsgruppen se över hur personer med funktionshinder kan bli höra, och samtidigt bearbetas lagstiftningen för funktionshinderservicen.

Ny lag om besvär om funktionshinderservice

  • Förfarandet för sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen i förvaltningsdomstolens beslut om funktionshinderservice har ändrats, meddelar Social- och hälsovårdsministeriet.
  • En ny lag om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) trädde i kraft den 1 januari 2020.
  • I och med den nya lagen får förvaltningsdomstolens beslut överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
  • För anförande av besvär över beslut som gäller funktionshinderservice krävs besvärstillstånd i fortsättningen även i ärenden som gäller service och stöd som kommunen har särskild skyldighet att ordna, såsom personlig assistans, serviceboende, dagverksamhet och färdtjänst.
  • Samma förfarande gäller också i övriga beslut av förvaltningsdomstolen om funktionshinderservice.
  • De grunder på vilka högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd ändras inte. Klienten har fortsatt rätt att få sitt ärende behandlat av förvaltningsdomstolen på samma sätt som tidigare.
  • Mer information om hur man söker ändring i beslut om funktionshinderservice finns i Institutet för hälsa och välfärds elektroniska handbok om funktionshinderservice.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här