Utredning: Finländare litar på familjen och forskningen men inte på media och politiker
Kommunen hamnar i mitten då finländarnas tillit till institutioner utreds.
Finländarna litar på familjen, vetenskapen och forskningen, polisen, Försvarsmakten och skolsystemet, men inte på det politiska beslutsfattandet, media och kyrkan.
Det här framgår av forskningsinstitutet E2:s rapport ”Förtroende i luften, men hur mycket? En undersökning om förtroendet för samhällets institutioner hos olika generationer”.
I studien granskas familjen, kommunen, kyrkan, medborgarorganisationerna, socialskyddet, pensionssystemet, det politiska beslutsfattandet, media samt vetenskapen och forskningen.
På en 1–10-skala får familjen medelbetyget 8,7.
Vetenskap och forskning får betyget 7,9, polisen och Försvarsmakten 7,7 och skolsystemet 7,6.
Mediernas betyg är 5,4 och kyrkans 5,0.
Arbetsgivarorganisationer får 4,8 i betyg och delar sistaplatsen med det politiska beslutsfattandet.
Kommunen hamnar i mitten och får betyget 6,1.
Polariseringen bekymrar
Allmänt taget upplever finländarna att socialskyddet och medias samhälleliga betydelse har ökat och att kommunens och kyrkans betydelse har minskat.
Både unga och medelålders är oavsett sin utbildningsbakgrund trötta på de offentliga stridigheterna och motsättningarna. Man är bekymrad över polariseringen, skriver E2 i ett pressmeddelande.
– De intervjuade ungas och medelålders beskrivningar av samhällsatmosfären upplevdes av forskarna som starkt berörande. Finländare med olika bakgrund beskrev spontant hur polariseringen splittrar Finland, säger programdirektör Jenni Simonen från E2 Forskning i pressmeddelandet.
Av utredningen framgår att unga finländare ger välfärdssamhället starkare stöd än vad äldre åldersgrupper gör.
– 18–29-åringarna tror oftare än andra att de centrala institutionerna kan ta medborgarnas behov i beaktande också i framtidens stora omvälvningar, heter det i pressmeddelandet.
Därmed omkullkastas uppfattningen om att unga skulle vara särskilt kritiska till eller besvikna på välfärdssamhället.
Inkomst och politisk hemvist spelar roll
Personer med god utkomst och hög utbildning har i allmänhet större förtroende för samhällets institutioner än andra, framgår av utredningen. Låginkomsttagare, personer med lägre utbildning och Sannfinländarnas anhängare litar mindre på institutionerna.
De centrala institutionerna anses vara viktiga för finländarnas välfärd, men tilltron till deras förmåga att förnya sig och till deras rättvisa är svag, skriver forskningsinstitutet.
– Endast omkring en tredjedel av finländarna tror att välfärdssamhällets centrala institutioner förmår ta medborgarnas behov väl i beaktande i framtidens stora förändringar.
Om undersökningen
- Undersökningen har gjorts av E2 Forskning, med stöd av Finlands Kommunförbund, Sitra och Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf.
- Rapporten baserar sig på två material: en enkät som besvarades av 4 101 personer samt gruppintervjuer med unga (25–29 år gamla) och medelålders (50–55 år gamla), där sammanlagt 41 personer deltog.
