Nya hot ställer krav på kommunerna - dyrast är att inte göra något alls
Stadsdirektör Christoffer Masar i Grankulla tar krisberedskap på allvar. Foto: Niklas Meltio.
Stadsdirektören i Grankulla Christoffer Masar säger att coronapandemin och Rysslands krig i Ukraina tvingade honom att tänka i nya banor.
Ett konkret exempel är skyddsrummet som som rymmer tusentals människor.
– Vi har fortsatt att investera i faciliteterna och sett över vad vi skulle göra om vi var tvungna att ta ta det i bruk, säger Christoffer Masar.
Grankulla stad granskar även el- och vattensäkerheten.
– Helsingforsregionens miljötjänster HSY ansvarar för vattenfrågor hos oss, men också staden är tvungen att tänka till, särskilt efter att vattenledningen sprack i grannstaden Esbo. Även Grankullabor var tvungna att koka vattnet efter det.
Masar påpekar att lärdomar finns att hämta av alla kriser: Hur hantera liknande svåra lägen i framtiden? I alla fall så behöver all personal ha en krisberedskap.
– Vi har inte extra personal som väntar på en kris. Samma personer som arbetar i staden är också involverade i krisplaneringen.
Han tycker att det är viktigt att förstå att om man inte förbereder sig i förväg blir efterdyningarna av en kris ett mycket större jobb.
Samarbete är nyckeln
Ari Korhonen, utvecklingschef på Kommunförbundet, påpekar att sommarens inbrott i vattenverken bidrog till oron. Misstänkta inbrott eller försök till inbrott i vattenverkens byggnader rapporterades åtminstone i Borgå, Kangasala, Tammerfors och Sibbo.
Kommuner har också utsatts för intrång, inklusive försök att få tillgång till olika system och anläggningar.
Sammantaget har hotnivån varit fortsatt hög sedan den ryska invasionen av Ukraina.
Korhonen menar att kommunerna måste ställa sig frågan vilka beredskapsåtgärder som bör vidtas nu, utöver de som vidtagits tidigare.
– Kommunerna måste ha klart för sig vilka beredskapsåtgärder som behövs nu och inom den närmaste framtiden. Det är också viktigt att sammanställa önskemålen om statens insatser.
Beredskap kostar pengar.
– Å andra sidan måste vi fråga oss om vi har råd att inte förbereda oss. Det är inte möjligt att ha en 100-procentig beredskap, och någon gång kommer det också att finnas en smärtpunkt när det gäller resurser.
Det är dock inte all beredskap som kostar stora summor pengar och som kräver extra resurser. Ett exempel är samarbete med andra myndigheter.
Hurdan är smart tillgång till handlingar?
Utöver de geopolitiska riskerna finns det enligt Korhonen ett antal frågor som behöver beaktas. En av dem tillgången till handlingar. Detta är ingen enkel fråga, eftersom öppenhet är en viktig del av demokratin.
En handling kan dock innehålla information som t.ex. kan äventyra säkerhetsarrangemangen. Var och när ska man publicera handlingar som i princip är offentliga?
Korhonen påpekar att offentlighetslagen inte förutsätter att myndigheternas handlingar publiceras på nätet. Han skulle överväga att publicera säkerhetsrelaterade dokument på nätet, eller åtminstone vissa dokument som ingår i beslut. Detta måste vägas in från fall till fall, säger han.
Korhonen menar att kommunerna inte snålar så mycket på dokumenten som på kulturen – det skulle gälla att ha en tydlig gemensam praxis för att förbereda sig för risker.
– Det finns utrymme för förbättring och utveckling av beredskapen i allmänhet. Omständigheterna förändras ständigt och ställer nya krav.
Hybridattacker och cyberhot har fört med sig nya beredskapsbehov.
Kommunerna ansvarar för många grundläggande tjänster och vitala funktioner inom sitt område. I dagsläget måste dessa funktioner och dataresurser skyddas starkare än någonsin tidigare.
Det är också viktigt att på bästa sätt utnyttja kommunernas bästa praxis.
– Till exempel har S:t Karins, Lundo, Pemar och Sagu anställt en gemensam beredskapsexpert. Modellen har väckt intresse. Delade resurser leder till bättre beredskap och en egen heltidsanställd expert, säger Korhonen.
Han hoppas på en bred diskussion om hur man hanterar gemensamma frågor när man förbereder sig för – och reagerar på och hanterar – nödsituationer.
Kommunledardagarna i Hyvinge den 15-16 augusti 2024 fokuserar på kommunernas livskraft, kommunledarnas arbete och kommunernas roll i en föränderlig situation. Årets teman är förändring, ledarskap och säkerhet. Arrangörer är Finlands Kommunförbund och FCG Finnish Consulting Group.
Artikeln är ursprungligen publicerad i Kuntalehti, skribent är Kirsi Riipinen.
