Ingen vårdreform på Åland - Öriket måste ha en överstor vårdkostym
Ett tre dagar gammalt gossebarn vilar på mamma Lailas bröst. Han föddes på Ålands centralsjukhus och kommer att vara ett av kanske 270 barn som föds där i år.
Sjuk- och hälsovården i öriket, som inte berördes av välfärdsreformen, har sina speciella utmaningar. Mycket sköts på hemmaplan, medan en del måste skickas bort. Men BB-avdelningen, som är Finlands minsta, är helig. Den vill ingen lägga ner.
Laila Mällinen och Christian Sederström rår om varandra och sin nyfödda son i ett av rummen på BB-avdelningen på Ålands centralsjukhus. Christian har sovit i rummet varje natt sedan förlossningen kom igång och än har föräldrarna inte bestämt sig för när de ska åka hem.
– Visst vill vi hem så småningom och bara vara för oss själva. Men det är ingen i personalen som jagar på oss. Vi kan stanna ett par nätter till om vi vill. Det betyder mycket att få barn i en så här trygg och stressfri atmosfär. Jag har vänner som fått barn i Sverige och som blivit hemskickade kort efter förlossningen. Jag uppskattar också att personalen varit så inkluderande och beaktat våra önskemål, säger Laila Mällinen.
Behärskar ett brett fält
Att Åland med sina 30 000 invånare och under 300 förlossningar per år har en egen BB-avdelning är ingenting som ifrågasätts i den offentliga debatten. Det är helt enkelt ett rimligt måste i det geografiskt utsatta öriket och ett bra exempel på ”specialiteter” som utmärker den åländska sjukvården.
Avdelningen välkomnar även blivande mammor från andra distrikt och det brukar komma ett tiotal per år; de flesta av dem har någon åländsk anknytning.
Malin Lindvik är vikarierande avdelningsskötare vid BB- och gynekologiavdelningen och hon är stolt över den. Här erbjuder man trygghet, lugn och ro. Ingen behöver ligga i en korridor. Efter utskrivningen är det lätt att få kontakt med personalen – dygnet runt – om frågor uppstår.
Drygt 20 barnmorskor, en del på deltid, arbetar i treskift.
– Vi har inte enbart förlossningar utan även allt annat från vaggan till graven vad gäller gynekologiska åkommor. Vi ska klara av ett brett fält och allt, som kan hända på ett större sjukhus, kan hända även här om än mer sällan. Som nyanställd kan det kännas mycket i början och det tar sin tid innan man så att säga bockat av allt. Vi rekommenderar också våra anställda att söka sig till större sjukhus emellanåt för att samla på sig ännu mer yrkeserfarenhet, säger Malin Lindvik.
Åland och välfärdsreformen
Vårdreformen genomförs inte på det självstyrda Åland som har en egen lagstiftning och en takorganisation för sjuk- och hälsovården.
Men reformen har ändå inte gått Åland helt förbi. En del juridiska oklarheter har uppstått inom vissa specialområden där Åland inte har egen lagstiftningsbehörighet utan där rikslagen ska följas, det gäller bland annat smittskydd och administrativa ingrepp i den personliga friheten.
I den lagtext, som gäller efter reformen, är det endast läkare som är anställda vid ett välfärdsområde som har rätt att utföra dessa uppgifter, och eftersom Åland inte är ett sådant saknas ett tydligt lagrum för åländskt vidkommande. Därför har ÅHS genom avtal med Egentliga Finlands välfärdsområde försökt täppa till de luckor, som uppstått, så att arbetet på fältet inte ska bli lidande.
Överstor kostym
Wille Valve, ledamot i Ålands lagting för Moderat samling, är styrelseordförande för ÅHS. I styrelsen sitter politiker för samtliga fem större partier som är representerade i lagtinget, alltså även från de partier som är i opposition. Det är en bra modell enligt Valve. Den bäddar för såväl bredare samförstånd över tid som för kritiskt granskande.
Åland måste ha en överstor sjukvårdskostym med tanke på det geografiska läget och kommunikationerna både öster- och västerut måste vara i skick. Det säger både Wille Valve och förvaltningsläkaren Jun Nagamori.
Men samtidigt finns givetvis ett kostnadstak som bjuder på ständiga utmaningar och väcker frågor. Vilken vård ska ges på hemmaplan? När är det befogat att skicka bort patienter?
– Har vi tillräckliga volymer? Har vi tillräcklig kompetens för viss vård? Kan vi garantera patientsäkerheten? Lönar det sig ekonomiskt? Det är frågor som är avgörande för våra prioriteringar när det gäller utökade satsningar på vård på Åland, säger Jun Nagamori.
Ett exempel på sådant som ÅHS inte kan erbjuda i nuläget är kranskärlsröntgen. Däremot har man på senare tid fått tillgång till ERCP, en metod för att undersöka gallvägar. Tidigare gjordes sådana undersökningar utanför Åland.
Wille Valve lyfter satsningen på en magnetresonanskamera för ÅHS som ett exempel på ett beslut som på sikt ska minska kostnaderna för vården utanför Åland.
ÅHS samarbetar med sjukhus i Åbo och Helsingfors och i Uppsala i Sverige. På senare tid har Åbo prioriterats i första hand, bland annat tack vare en gynnsam prisbild. Men a och o är också att vård kan ges på svenska och ibland avgör helikoptervädret vart en patient i behov av akut vård utanför Åland skickas.
– Vi måste hela tiden ha kontroll på kostnaderna och inte låta det flyta iväg. Det är också angeläget att ÅHS kan samarbeta med de privata sjukvårdsaktörerna på Åland och exempelvis köpa tjänster av deras specialister som regelbundet besöker Åland i stället för att skicka bort en patient, säger Wille Valve.
Kamp om utbildade
Litenheten inom ÅHS har både för- och nackdelar.
– Vi kan prata med varandra mellan enheterna. Vi kan samarbeta, men samtidigt är vi förstås sårbara. Vård är en kunskapskrävande bransch och vi kan inte bygga upp en verksamhet som hänger på en enda person som råkar ha rätt specialistkunskap, säger Jun Nagamori.
Rekryteringen av personal är en ständig utmaning.
– Det är speciellt svårt på läkarsidan där många söker sig till universitetssjukhus. Hos oss ska man gärna vara något av en tusenkonstnär och vi försöker hitta personer som kan tänkas passa och trivas i vårt sammanhang. Vi hjälper även till med språkutbildning om vi rekryterar personal utanför Norden. ÅHS har också haft stor nytta av läkare utbildade i Sverige som gör sin AT-tjänstgöring på Åland.
Ålands hälso- och sjukvård
ÅHS, Ålands hälso- och sjukvård, sköter sedan 1994 all offentlig hälso- och sjukvård på Åland och den regleras i en åländsk landskapslag. Huvudman är Ålands landskapsregering. Primärvården omfattar hälsocentraler, rådgivningsbyråer och tandvård. Specialiserad sjukvård ges vid Ålands centralsjukhus.
ÅHS bildades 1994 när tre enheter, som tidigare hade olika huvudmän, slogs ihop.
En politiskt sammansatt styrelse, tillsatt av landskapsregeringen och med en mandatperiod på fyra år, leder verksamheten.
ÅHS har cirka 850 anställda. I årets landskapsbudget finns ett anslag på cirka 105 miljoner för verksamheten vid ÅHS. Det utgör en fjärdedel av landskapets driftsbudget.
Kommunerna ansvarar för barn- och äldreomsorgen. Övrig service inom den sociala sektorn sköts sedan 2021 gemensamt för hela Åland av kommunförbundet KST, Kommunernas socialtjänst.
Klagomål inom primärvården
Inom primärvården är läkarbristen påtaglig. Det har lett till långa väntetider för patienterna och bristande kontinuitet; det vill säga att patienten ofta möter en ny läkare vid varje besök.
– Det är vi väl medvetna om och det försöker vi hela tiden åtgärda. Till nästa år får vi ytterligare en läkartjänst till primärvården vilket förhoppningsvis underlättar, säger Jun Nagamori och tillägger:
– Om jag fick välja fritt skulle vi anställda fem nya – och gärna ge dem högre lön!
Personer som drabbats av cancer och som går igenom långa sjukdomsförlopp kan också få möta olika onkologer under behandlingstiden. ÅHS har ingen egen utan förlitar sig på konsulter utifrån.
– Vi har haft förmånen att handplocka dem och de har en hög kompetens inom sitt område, men det är svårt att se till att patienterna får träffa samma onkolog vid varje besök. Ur den synpunkten är vår modell inte helt optimal, säger Jun Nagamori.
Cancerdrabbade ålänningar hör också till dem som ofta besöker Åbo eftersom all strålbehandling ges där. Behandlingen anpassas efter flygtiderna så att patienter kan flyga till och från Åbo över dagen.
Bygga nytt?
Utmaningar inför framtiden saknas inte. Wille Valve lyfter en stor: Ska ÅHS tänka djärvt och bygga ett helt nytt sjukhus eller ska man renovera och bygga till det lapptäcke till byggnadskomplex som man har i dag?
– Det är en jättefråga som vi börjat granska. Vi måste också ta ett större ansvar för minnessjukdomar i framtiden, säger han.
