Gun Kapténs leder den mest svenskspråkiga kommunen utanför Åland
Gun Kapténs var den tolfte kvinnliga kommundirektören i landet när hon valdes till kommundirektör i Larsmo 1987.
Kaptens har trivts med uppgiften under sin kommunala karriär som sammanlagt omspänner över fyra decennier. Hon har inga planer på att trappa ner.
Gun Kapténs är med god marginal den mest långvariga kommundirektören i dagens Österbotten. Kaptens är inne på sitt femte decennium som ledande tjänstekvinna på Larsmo kommun.
– Jag valdes till kommundirektörsposten 1987. Innan dess hade jag varit kommunsekreterare i Larsmo 1981-1987. Jag fick den första tjänsten samtidigt som jag avlade socionomexamen vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
– Jag är uppvuxen i Larsmobyn Bosund. Det är framför allt ett starkt personligt intresse för samhällsfrågor och ekonomi som har lett in mig på den kommunala banan, säger Kapténs när Kommuntorget träffar henne i hennes arbetsrum i Larsmo kommungård.
Larsmo har nästan fördubblats sedan tidigt 1980-talet
Gun Kapténs var den tolfte kvinnliga kommundirektören i landet 1987. Hon säger att hon inte utsatts för några osakligheter i den egna kommunen i egenskap av kvinnlig ledare. Överlag har samarbetet med de lokala politikerna fungerat väl under årens lopp, framhåller hon.
Med undantag av en sejour i Helsingfors 2012-2014 som specialmedarbetare inom SFP och med stationering på Försvarsministeriet har Kapténs förblivit sin födelsekommun trogen.
Kapténs har haft många kommunala och interkommunala uppdrag och även suttit med i statliga kommittéer.
Då hon började arbeta på Larsmo kommun i början av 1980-talet hade kommunen lite över 3 000 invånare. Sedan dess har invårantalet nästan fördubblats.
I dag har Larsmo över 5 700 invånare.
– Jag har haft förmånen att arbeta i en kommun som växer och utvecklas. Jag har varit med om att utveckla nya bostadsområden, genomföra olika byggnadsprojekt och bygga upp och förbättra servicenätverk.
Under årens lopp har en del större reformer satt sin prägel på den kommunala världen. Kapténs framhåller särskilt påtagliga förändringar inom statsandelssystemet. En ny statsandelsreform är på gång som bäst.
– Tidigare var kommunerna mera redovisningsskyldiga i fråga om statliga bidragspengar. Därefter gick man över till ett statsandelssystem med kalkylerade belopp som delas ut till kommunerna.
– Numera måste kommunerna dock skicka in redovisningar efter att man har beviljats statliga projektpengar. Det här systemet skapar en viss ojämlikhet. Eftersom större kommuner har större administrativa system att tillgå har dessa bättre möjligheter att klara av plikterna jämfört med mindre kommuner, säger Kapténs.
29 procent av Larsmoborna är 15 år eller yngre
Med över 90 procent svensktalande är Larsmo den mest finlandssvenska kommunen utanför Åland.
Politiskt är Kristdemokraterna det ledande partiet med 14 fullmäktigeledamöter under den innevarande mandatperioden. Detta är ett unikt fenomen i hela landet. SFP och SDP har i sin tur 9 respektive 4 representanter.
– Någon direkt splittring på det politiska planet finns det inte trots tredelningen. Omröstningar är ovanliga, säger Kaptens.
”Finland är välordnat och tryggt”
Bor: I Larsmo.
Utbildning: Pol.kand., Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet
Yrkeskarriär: Kommunsekreterare 1981-1987, Kommundirektör 1987- , specialmedarbetare 2012-2014.
Läser: Deckare.
Lyssnar på: Blandat.
Äter helst: Fisk.
Gör på semestern: Skidåkning på vintern, skärgårdsliv på sommaren.
Det bästa med Finland: Välordnat och tryggt.
I fjol ökade Larsmo med cirka 100 invånare. I en tid av sviktande nationell nativitet bidrar de starka lokala laestadianistiska traditionerna till en positiv befolkningsstruktur i Larsmo. Nästan en del tredjedel av Larsmoborna är i åldern 0-15 år.
– Överlag är familjerna i Larsmo samt några grannkommuner större än genomsnittet i landet. Enligt prognoserna för 2040 kommer antalet kommuninvånare som går ut i arbetslivet att vara större än de som går i pension.
– Strukturerna innebär att vi bör utreda behoven av extra ytor och utrymmen i de fyra lågstadieskolorna och högstadiet Cronhjelmskolan samt inom småbarnspedagogiken framöver. För närvarande byggs ett nytt daghem på Storströmmen.
Ett stort pågående byggprojekt som värderas till cirka 3,5 miljoner euro är tillbyggnaden av Larsmo kommungård. Fastigheten från 1956 har endast renoverats en gång tidigare. Det var i mitten av 1990-talet.
– I den nuvarande fastigheten finns det för få arbetsrum. Det saknas därtill en hiss vilket är inte acceptabelt ur jämlikhetssynpunkt. Det kommer också att byggas nya rum för fullmäktige och styrelsen samt ett rum som är ämnat för distansarbete. Utvidgningen beräknas vara klar tills årsskiftet, säger Kapténs.
Österbottens välfärdsområde gjorde en rejäl budgetöverskridning under fjolåret. Larsmo hör till de kommuner som får lov av a t skjuta till med extra pengar. I det här fallet 870 000 euro.
– Det här kommer inte som någon överraskning. Kommunen hade de facto beaktat och räknat med den här överskridningen när anslagen i fjolårsbudgeten godkändes, kommenterar Kapténs.
Larsmos strategi är fortsatt självständighet
Någon debatt om en storkommun i Jakobstadsregionen förekommer inte i kölvattnet efter social- och hälsovårdsreformen.
– Larsmo kommuns strategi har varit och är fortsatt självständighet. Så länge det är ekonomiskt försvarbart är målet att fortsätta på egen hand, säger Kapténs.
Inför det annalkande riksdagsvalet hoppas Kapténs framför allt att den kommande regeringen går in för att värna om och säkerställa en tillräcklig tilldelning av resurser till kommunerna.
Apropå den haltande starten för Österbottens välfärdsområde säger Kapténs, som själv sitter i välfärdsområdets fullmäktige, att det till att börja är viktigt att få ordning på datasystemen för att kunna styra upp den omfattande verksamheten med 17 enheter och 8 000 anställda mera effektivt.
– Det bör också finnas tillgång till digitala plattformar på olika enheter. Alla vårdbesök behöver inte nödvändigtvis skötas fysiskt.
Hur länge ämnar du fortsätta på direktörsposten i Larsmo?
– Åtminstone har jag inte meddelat fullmäktige om några pensioneringsplaner, säger Gun Kapténs kortfattat.
