Marianne Pekola-Sjöblom och Sini Sallinen på Kommunledardagarna i Hyvinge, Foto: Tommy Pohjola.

Hela 40 procent av kommundirektörerna uppger sig ha utsatts för trakasserier eller hot i sitt arbete under den pågående fullmäktigeperioden. Särskilt kvinnor är utsatta. Av de kvinnliga kommundirektörerna uppgav 62 procent och av männen 27 procent att de upplevt trakasserier eller hot.

Siffrorna är från Kommunförbundets färska enkät.

Oftast riktar sig trakasserierna mot kommundirektörerna själva, men sju procent uppger att också deras närstående har utsatts för trakasserier eller hot på grund av arbetet som kommundirektör. 

I de flesta fall är det fråga om osakliga kommentarer i medierna, riktade trakasserier eller hot per e-post eller sms. Motivet till osakligheterna är i allmänhet protester mot beslut eller personliga skäl. 

– Trakasserierna, hoten och det tilltagande osakliga beteendet har att göra med exempelvis arbetets offentliga karaktär och personifiering av impopulära beslut. Kommunerna har tvingats fatta svåra beslut för att balansera sin ekonomi. Kommunerna har uttryckt önskemål om lagstiftning som skulle ge bättre möjligheter att ingripa mot trakasserier och hot, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Pekola-Sjöblom ser också positiva trender i kommundirektörernas välbefinnande.

– Generellt kan man säga att välbefinnandet har förbättrats sedan den senaste undersökningen, vilket är ett bra budskap, säger hon.

Å andra sidan är resultaten fortfarande en indikation på att jobbet är stressigt och det är i linje med de allmänna trenderna i arbetslivet. Pekola-Sjöblom vill inte underskatta detta.

Särskilt kvinnliga chefer verkar uppleva stress regelbundet, vilket påverkar deras välbefinnande. Det handlar om pressade resurser, utmaningar med tidshantering och ett dåligt klimat för beslutsfattande.

En del chefer upplever att diskussionskulturen har blivit mer stressig de senaste åren.

– För kvinnors del ser vi kanske en allmän trend. Man kanske är i en ålder då det är ansvar i alla riktningar. Det kan vara små barn, åldrande föräldrar, krävande arbete och dessutom kan familjemedlemmar bo på olika platser, vilket innebär en särskild börda för kvinnliga chefer.

Hög motivation
Undersökningsresultaten visar att de kommuncheferna är mycket motiverade och entusiastiska över sitt arbete, men baksidan kan vara otillräcklighet. Kan jag göra allt som förväntas av mig?

– Viljan och förmågan att att göra jobbet bra är stor. Det kan också vara en börda. Många förhåller sig passionerat till yrket, säger Pekola-Sjöblom.

Ledarskapet är i förändring, menar forskningschefen. Unga chefer, oavsett kön, vill inte längre ägna sig åt sitt arbete 24 timmar om dygnet årets alla dagar. De är noga med att sätta gränser för sitt arbete och lämna tillräckligt med tid för fritid.

Fungerar det inte kan kommunchefer till och med helt släppa jobbet. Med andra ord fortsätter man inte att gnissla tänder om rollen inte verkar passa in i ens liv.

Distansarbete hjälper
De faktorer som bidrar till stress och belastning i arbetet är likartade i städer av olika storlek och i olika delar av Finland. Erno Heikkinen, 32, som är kommundirektör i Suomussalmi sedan 2018, känner igen stressfaktorerna trots att han inte har små barn.

– Jämfört med mina första år i jobbet är jag mer avslappnad nu och tar mig till exempel mer tid för motion. För mig är idrott ett sätt att lätta på trycket och jag kompromissar inte med det på samma sätt som tidigare. Jag har märkt att jag mår bättre när jag idrottar.

Heikkinen säger att flexibla arbetstider och distansarbete också hjälper att orka. Särskilt i ett område med långa avstånd brukade närvaromöten ta upp en stor del av arbetsdagen. Arbetsuppgifterna hopade sig på kvällen och andra dagar.

– Till exempel var det många möten i Kajana, vilket innebar tre timmar i bilen under arbetsdagen. Nu är det normalt för mig att sköta ett möte på distans från Suomussalmi och spara arbetstid.

Heikkinen vill också stödja ledningsgruppens förmåga att hantera situationen genom att uppmuntra till ett flexibelt arbetssätt.

– Jag påminner också kollegorna om att ta sig tid för sig själva. Det är inte enkelt om kalendern är späckad. Men det finns stunder då du är mer upptagen och stunder då du är mindre.


Normerna, ekonomin och vårdreformen tynger 

Av de utmaningar kommunerna står inför just nu är det framför allt den detaljerade regleringen av verksamheten och uppgifterna samt det ekonomiska läget som tär på kommundirektörernas arbetshälsa.  – Kommunernas ekonomiska situation är svår, och samtidigt sätter den detaljerade regleringen käppar i hjulet för utveckling av verksamheten. Kommundirektörerna har en nästintill orimlig sits då det är brist på pengar samtidigt som regleringen gör det svårt att ändra på och utveckla verksamheten, påpekar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen (bilden nedan). 

Kommunledardagarna i Hyvinge den 15-16 augusti 2024 fokuserar på kommunernas livskraft, kommunledarnas arbete och kommunernas roll i en föränderlig situation. Årets teman är förändring, ledarskap och säkerhet. Arrangörer är Finlands Kommunförbund och FCG Finnish Consulting Group.

Enkäten om kommundirektörernas arbetshälsa genomfördes i maj–juni och besvarades av 186 stads- och kommundirektörer. Svarsprocenten var 62, och svaren utgör  ett brett sampel av kommundirektörerna i Finland.  Undersökningen gjordes av Kommunförbundet i samarbete med Keva och Finlands kommundirektörer rf. Motsvarande undersökning har gjorts sedan 2007 ungefär vartannat år.

Källa: Kommunförbundet


Mycket belönande

Tuomas Lohi, 44, kommundirektör Kempele säger att jobbet när det är som bäst är ”mycket givande och beroendeframkallande”. Med sina 19 600 invånare är Kempele den tredje största kommunen i Norra Österbotten.

– Samtidigt upplever jag både stort ansvar och stor handlingsfrihet. Arbetet är mångsidigt, omväxlande och konkret.

Han lättar också på trycket genom att motionera. Att skriva in egen tid i kalendern förenklar vardagen.

– Under hela min karriär har jag försökt att motionera regelbundet och på olika sätt, en timme om dagen.

Lohi är den yngsta doktoranden i historia i Finland och trivs med sitt jobb som kommundirektör.

– Om jag inte gjorde detta skulle jag förmodligen vara gymnasierektor och undervisa i historia, skrattar han.

– Välmåendet på arbetsplatsen bygger på ett bra umgänge, säger stadsdirektören i Hyvinge Johanna Luukkonen. Foto: Hyvinge stad.

Utmaningen är motiverande

Johanna Luukkonen, 56, stadsdirektör i Hyvinge, säger att hon gillar mera utmanande än lätta dagar på jobbet. Öppna och bra relationer med människor i hennes omgivning hjälper att må bra.

– Att göra svåra och utmanande saker tillsammans är kanske något av det mest givande med arbetet. Stadsdirektörens välbefinnande påverkas alltid av ett gott samarbete med andra beslutsfattare.

Utmanande situationer är också givande.

– Den bästa motvikten är familj och vänner som förstår att mitt schema är krävande. Naturligtvis får jag också stöd av mitt underbara lilla Väinö, som är världens mest bedårande lilla barnbarn. Han är en effektiv distraktion från arbetet.

Artikeln är ursprungligen publicerad i Kuntalehti, skribent är Kirsi Riipinen.