Österbotten toppar sysselsättningsstatistik

Foto: Visit Vasa
Foto: Visit Vasa
5.5.2015

Tvåspråkigheten, en stor andel invånare med utländsk bakgrund och en överlag internationell inriktning bidrar till att det går bra för Österbotten just nu, menar landskapsdirektör Olav Jern.

Fastlandskommuner med lägst arbetslöshet 2014

  • Larsmo (Österbotten) 3,5 %
  • Pedersöre (Österbotten 3,6 %
  • Närpes (Österbotten) 4,0 %
  • Nykarleby (Österbotten) 4,3 %
  • Korsnäs (Österbotten) 5,2 %
  • Kronoby (Österbotten) 5,2 %
  • Korsholm (Österbotten) 5,3 %
  • Vörå (Österbotten) 5,8 %
  • Sibbo (Nyland) 5,9 %
  • Sjundeå (Nyland) 6,5 %

Källa: Arbets- och näringsministeriet, arbetsförmedlingsstatistik

I slutet av februari fanns det drygt 355 400 arbetssökande utan jobb, 32 000 fler än för ett år sedan. Av Arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt framgår också att fler under 25 år och över 50 år saknar jobb än under motsvarande tid i fjol.

Sysselsättningsläget ser dåligast ut i Lappland, Kajanaland och Mellersta Finland. Den lägsta arbetslösheten finns på Åland.

På fastlandet toppas sysselsättningsstatistiken av det mest industrialiserade landskapet, Österbotten, trots att den finländska exportindustrin överlag haltar. I området finns många internationella storföretag och 75 procent av industriproduktionen går på export, varav bara en tredjedel till EU-länder.

Landskapsdirektör Olav Jern säger att det finns flera orsaker till att det går bra för Österbotten: tvåspråkigheten, ett stort antal invånare med utländsk  bakgrund och att landskapet överlag har en internationell inriktning.

– I dag har den mångspråkiga kulturen öppnat den värld som österbottningarna av tradition alltid varit intresserade av.

Den stora andelen invånare med utländsk bakgrund skapar ny tillväxtkraft, menar Jern.

– Från kusten har man begett sig ut i världen och det har kommit nya människor och fenomen till regionen. På så vis har man lärt sig nya saker.

Enligt Jern är det sociala kapitalet i regionen ytterligare en framgångsfaktor. Det har främjat entreprenörskap och jämbördighet. Den starka exportindustrin och den mångsidiga närings- och företagsstrukturen bidrar likaså till det goda sysselsättningsläget.

– I Österbotten har vi inte förringat de traditionella näringarna, utan de har kunnat expandera genom utveckling och specialisering av basproduktionen, säger Jern.

Som exempel nämner han växthusodlingen och pälsdjursnäringen.

En annan viktig sak är trafiknätet.

– Tack vare hamnarna och de två flygplatserna finns det bra förbindelser till utlandet, vilket är ett livsvillkor för tillgängligheten. Det här är viktigt eftersom ett smidigt trafik- och logistiksystem har en stor betydelse när företagen väljer var de ska etablera sig.

Svårt hitta ersättande arbetsplatser

I Mellersta Finland är situationen en annan. Strukturomvandlingarna i skogs- och teknologiindustrin och den svaga exportefterfrågan har lett till omfattande uppsägningar, berättar Anita Mikkonen, landskapsdirektör vid Mellersta Finlands förbund.

Situationen har förvärrats bland annat på grund av nedskärningar och nedläggningar vid UPM, Fenestra, Metso och Valtra.

– I den globala finanskrisens kölvatten 2008–2009 försvann närmare
3 600 arbetsplatser inom den privata sektorn. Av den förlusten har vi bara lyckats ersätta två tredjedelar, säger Mikkonen.

Arbetsplatser inom den offentliga sektorn har också gått förlorade bland annat till följd av försvarsmaktsreformen. Mikkonen ser trots allt en ljusning på lång sikt.

– Sysselsättningsläget förbättras när den allmänna ekonomiska utvecklingen svänger uppåt. Landskapets centralort Jyväskylä är en attraktiv studieort. När studerandena stannar kvar på orten och söker jobb leder det till en ökad efterfrågan på arbetsplatser, säger Mikkonen.

Befolkningen i landskapet har  även ökat konstant till skillnad från läget i andra landskap med hög arbetslöshet.

Bygger upp med strukturpengar

Plötsliga strukturomvandlingar inverkar naturligtvis på sysselsättningsgraden, men också på kommunernas verksamhetsförutsättningar. Staten har stött och stöder områden där till exempel en stor arbetsgivare upphör med sin verksamhet eller skär ner
i stor omfattning.

Ett välkänt exempel är Salo som i två olika skeden har förlorat en stor mängd arbetsplatser. Staden har varit ett strukturomvandlingsområde sedan oktober 2009. Stödet från staten har riktats till bland annat små och medelstora företag.

– Efter 2009 har 119 företag i regionen inlett närmare 190 investerings- eller utvecklingsprojekt. Företagen har uppskattat att projekten kommer att ge närmare 650 nya jobb.  För totalinvesteringar på uppskattningsvis 60 miljoner euro har företagen fått närmare 12 miljoner euro i stöd via NTM-centralen, säger Salos stadsdirektör Antti Rantakokko.

Det har också kommit nya företag till området, säger Rantakokko, och nämner Orion och Nordea som de största arbetsgivarna.

Stödet har också bidragit till att man har kunnat erbjuda effektivare rådgivningstjänster, mer fortbildning och fler lönesubventionerade arbetstillfällen. I slutet av 2012 deltog 750 personer samtidigt i olika utbildningar.

Stora infrastrukturprojekt har redan inletts eller håller på att planeras i regionen. Ett exempel är den östra omfartsvägen i Salo.

– Utöver projektens omedelbara sysselsättande effekt har de också en positiv indirekt effekt på lång sikt.

Salo har strukturomvandlingsstatus fram till slutet av 2015. Det har också grannarna Kimitoön, Raseborg och Hangö efter FN-Steels fabriksnedläggningar i Dalsbruk och Koverhar 2012.

TEXT: EERO KARISTO / KOMMUNTORGET