Sandra Bergqvist: En vinnande kommun – men med vilket mått mätt?
I vilka kommuner betalar man minst kommunalskatt, var investeras det mest och var är man tvungen att göra nedskärningar?
Kommunernas ekonomi är något som vi ständigt sneglar på. Bakom åtgärderna ligger oftast traditionella ekonomiska nyckeltal i fokus.
Årligen samlas statistik och prognoser, och rapporter görs för att forma en bild av kommunernas ekonomi. Rapporterna behövs för att vi ska veta hur mycket pengar kommunerna har att röra sig med. Men det kan vara bra att även fundera på vad som förblir oskrivet.
Vi vet alla att statistik bara mäter det vi vill mäta. Ger de traditionella ekonomiska nyckeltalen oss just den info som framtiden kräver?
I framtiden är en vinnande kommun den kommunen som lyckas skapa välmående, inflyttning och nöjda invånare.
Vårdreformen har diskuterats i tiotals år och tog ett konkret steg framåt med det allra första välfärdsområdesvalet. Nu då all vård och omsorg flyttas över till välfärdsområdena står kommunerna inför den största förändringen i modern tid. Flera kommuner har redan genomfört stora organisationsförändringar, andra står inför detta.
Men en organisationsförändring i sig räcker inte nödvändigtvis till för att bemöta framtidens krav och behov. Hur ska man fortsättningsvis främja kommuninvånarnas välmående då en del som starkt förknippats med detta arbete försvinner från kommunens ansvarsområde? Det behövs nya sätt att mäta hur framgångsrik en kommun är.
Idag är måttet på en lyckad kommun att man har en bra ekonomi. I framtiden är en vinnande kommun den kommunen som lyckas skapa välmående, inflyttning och nöjda invånare.
Vilka värderingar kan man läsa av din kommuns mätetal?
Tanken i sig är inte ny. Redan år 2019 beslöt Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern att Nya Zeeland inte bara ska mäta ekonomisk tillväxt utan även välmående.
Det nya måtttet som togs i bruk i Nya Zeeland består av fyra olika indikatorer på välmående: socialt kapital, mänskligt kapital, naturligt kapital och finansiellt kapital.
Motiveringarna bakom Arderns beslut var att trots landet klarade sig bra mätt med ekonomiska siffror så kämpade man bland annat med en stor andel hemlösa och hög självmordsstatistik. De ekonomiska nyckeltalen fångar inte upp allt.
Det vi mäter berättar just det som vi upplever att är det mest väsentliga. Ofta är det ju de traditionella ekonomiska siffrorna som leder till att exempelvis en liten skola stängs i kommunen. Det blir billigare att stänga skolan och koncentrera eleverna till en större enhet.
Men är det verkligen en inbesparing att stänga ner en mindre skola om det visar sig att beslutet leder till utflyttning och till att barnens ork blir sämre för att skolvägen blir lång?
Det är just det här vi borde bli bättre på – att mäta annat än traditionella ekonomiska mätetal. Om vi bara mäter de kortsiktiga faktorerna missar vi helt den långsiktiga utvecklingen. Kommunens värdegrund måste alltså även synas i de mätetal som används. Vilka värderingar kan man läsa av din kommuns mätetal?
Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2022. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.
