”Ungdomarna ska ha en starkare röst i framtidens kommun”

Kimi Uosukainen är ordförande för Nuva Ry,  Förbundet för Finlands Ungdomsråd.
Kimi Uosukainen är ordförande för Nuva Ry, Förbundet för Finlands Ungdomsråd.
8.11.2016

I och med att utbildningens roll blir starkare i framtidens kommun borde också ungdomarnas åsikter få större betydelse tycker Kimi Uosukainen som är ordförande för Nuva Ry,  Förbundet för Finlands Ungdomsråd. I kommunalvalet hoppas han att frågor som också berör dem som inte ännu har rösträtt lyfts upp i diskussionerna.

Att dagens ungdomar inte skulle vara intresserade av kommunen eller kommunalpolitik skriver  Kimi Uosukainen inte under.

– Det handlar om terminologi. Frågar man i fall ungdomar är intresserade av kommunpolitik svarar de kanske ”Nej”, men om man frågar ifall de är intresserade av hur sent sista nattbussen går eller i vilket skick cykelvägarna är så svarar nog många annorlunda, säger Uosukainen.

När Nuva Ry i samarbete med Kommunförbundet ordnar en dag för att diskutera framtidens kommun ur ungdomarnas synvinkel är intresset också allt annat än lamt. Seminariet är fullbokat och alla intresserade fick inte ens plats till seminariet.

Också Kommunförbundets expert Marianne Pekola-Sjöblom lyfter upp ungdomarnas potential, i synnerhet när det gäller att delta i politiken.

– Var tionde ungdom i åldern 18-29 år svarar ”ja” på frågan om de kan tänka sig ställa upp som förtroendevald och var tredje säger ”kanske”. Det betyder att personer i den här åldern är mer benägna än befolkningen i genomsnitt att ställa upp och det är positivt säger Pekola-Sjöblom.

img_3181
Fullsatt på seminarium om ungdomarnas möjlighet att påverka i framtidens kommun.

Ungdomsfullmäktige blir lagstadgat

När den nya kommunallagen träder i kraft i juni 2017 blir det obligatoriskt för alla kommuner att inrätta ett ungdomsfullmäktige eller motsvarande påverkansorgan som representerar  13-18-åringarna i kommunen.

Pekola Sjöblom berättar att de flesta kommuner redan har ett ungdomsfullmäktige idag. I 70 procent av alla kommuner finns redan ett ungdomsfullmäktige.

Uosukainen hoppas emellertid att ungdomarna ska få en ännu starkare i röst i framtidens kommun i och med att bildningens roll blir så central.

– Men det kräver också attittydförändringar av de sittande politikerna. Många  som sitter i ungdomsfullmäktige säger att de upplever att de inte blir tagna på allvar då de för fram sina tankar eller nya idéer, säger Uosukainen.

– Det handlar om att ha äkta möjligheter att påverka. Det räcker inte att man lyssnar på oss ungdomar och ler men sedan inte gör något åt saken.

Kommunen är till för alla – inte bara dem som har rösträtt

Vårens kommunalval ser Uosukainen som en möjlighet att föra fram och diskutera frågor som är viktiga för ungdomarna.

– Vår förhoppning är att det skulle finnas unga kandidater uppställda i alla kommuner, säger Uosukainen och tillägger att situationen för tillfället ser lovande ut.

De unga kandidaterna är ändå traditionellt i minoritet i kommunalvalet. De siffror som Pekola-Sjöblom har visar att nästan 19 procent av alla röstberättigade är i åldern 18-29 år. Av dem som kandiderar hör bara 10 procent till den åldersgruppen och bland de invalda är andelen 18-29-åringar bara knappt 6 procent.

– Det viktigaste är därför att få ungdomarna att delta, säger Pekola-Sjöblom.

Uosukainen påpekar  ändå att man inte får glömma bort den grupp som inte ännu har åldern inne att rösta.

– Det är demokrati och kommunens uppgift är att ta hand om alla kommuninvånare, inte bara om dem som har rösträtt.

Han tror också det kan vara smart att börja i tid och värva kommande väljare redan innan de hunnit fylla 18 år.

– Det är en kliché men det är sant att det är vi ungdomar som är kommunens framtid, därför lönar det sig att satsa på oss.

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här