”Slopad svenska kan leda till enspråkig nation”

Anna-Maja Henriksson. Foto: Kimmo Brandt
Anna-Maja Henriksson. Foto: Kimmo Brandt
15.9.2015

 – Det ligger en stor villfarelse i att tro att ingen vill att svenskan ska försvinna, säger Anna-Maja Henriksson (SFP). Hon debatterade den obligatoriska skolsvenskan tillsammans med Simon Elo (Sannf) på Magmas seminarium idag.

Tankesmedjan Magmas nya pamflett lyfter fram några av de oftast förekommande värdeladdade argumenten som både förespråkare och motståndare använder i debatten om den obligatoriska skolsvenskan.

– Genomgången av argumenten för och emot visar att att många av dem är de samma som för nästan 50 år sedan, säger Björn Sundell, tidigare utredningsansvarig på Magma och författare till pamfletten.

Trots att riksdagen med stor majoritet i våras röstade för att behålla den obligatoriska skolsvenskan är frågan inte avgjord. Dels öppnar regeringsprogrammet för ett försök på regional nivå med utvidgat språkval i enlighet med den kläm som riksdagen antagit. Dels anser nästan tre fjärdedelar av folket att svenskan borde vara frivilligt skolämne, enligt en enkät som gjorts av Åbo Akademi. Samtidigt anser en klar majoritet  att det svenska språket är viktigt för det finländska samhället. Den motsättning som finns mellan vad de folkvalda tycker och folkopinionen garanterar att frågan förblir aktuell en tid framöver, konstaterar Sundell.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP) glädjer sig åt att den stora majoriteten vill ha ett tvåspråkigt Finland, men oroar sig samtidigt för grupp som verkar åt motsatt håll.

– Vi ska inte tro att det inte får konsekvenser på sikt. Det ligger en stor villfarelse i att tro att ingen vill att svenskan ska försvinna. Det finns de som tänker att det är bra att skolsvenskan är frivillig och att vi måste avskaffa oss tjänstemannasvenskan eftersom den sedan blir omöjlig att upprätthålla. Därefter kommer man att hänvisa till att grundlagen måste ändras då de svenskspråkigas rättighter inte går att trygga. På sikt har de som mål att Finland blir en enspråkig nation, säger Henriksson.

Hade vi kunnat enats om en målsättning att Finland behöver fler språk skulle vi ha kommit mycket längre, anser Henriksson.

– Jag är inte övertygad om att alla har den målsättningen. Finland behöver fler satsningar på språkbad och borde diskutera en tidigareläggning av språkundervisningen.

Henriksson tror också att man i debatten om den obligatoriska skolsvenskan helt diskuterar olika saker.

– En del diskuterar hur man kan trygga tvåspråkigheten i Finland som nation, andra diskuterar större valfrihet i språkundervisningen för att få in fler språk, och så finns de som talar för valfriheten för att det ska leda till en språkligt fattigare nation.

Riksdagsledamot Simon Elo (Sannf) säger att han ser finskan som det officiella språket i Finland och andra språk som minoritetsspråk.

– Svenskan ska ändå av historiska skäl ha en annan ställning än till exempel ryskan.

Elo lyfte också fram problematiken kring att många finskspråkiga inte möter svenskspråkiga i vardagen och framhävde vikten av ett intensivare samarbete mellan svenskspråkiga och finska skolor.

Elo uttryckte också en oro för att språkkunskaperna överlag sjunkit, men hävdar att frivillighet är den rätta vägen att gå.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här