Skola med K som i kommunikation

14.2.2011

Framtidens skola ska vara kommunikativ och samverkande. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) samt elektroniska medier är en naturlig del av vardagen och Finland har nått den internationella toppen vad gäller undervisning i IKT. Det här är visionen för projektet ”Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag”. Holm skola i Larsmo är en av projektets pilotskolor och samtidigt den enda finlandssvenska och österbottniska skola som deltar.

Sammanlagt har 12 skolor deltagit i projektet som avslutades i december 2010. ”Kommunikation – som ringar på vatten” döptes projektet i Holm skola till.

– Vår utgångspunkt har varit att låta kommunikationen genomlysa det dagliga skolarbetet, säger rektor Johan Nygård. Vi vill att eleverna bättre skall kunna möta det enorma informationsflödet i dagens samhälle, den snabba utvecklingen samt de utökade möjligheterna och de ökade kraven.

Projektet koordineras av kommunikationsministeriet och förverkligas i samarbete med undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen och näringslivet.

Skolorna har fått agera ganska fritt när de förverkligar projektet. I Holm skola tänker man realistiskt, framåt och flexibelt.
– Vissa skolor satsar till exempel på att alla elever ska få en egen dator, men i längden är det inte ekonomiskt hållbart, säger Nygård.

– Vi vill ge eleverna verktyg för framtiden och har valt att fokusera på kommunikation i större bemärkelse.
Eleverna lär sig bland annat att sovra bland informationen på nätet, att vara kritiska och förstå vad som är lagligt och inte lagligt, att själva producera texter och att uppträda naturligt inför folk.

Skolans profil har sedan 1994 utgått från begreppet kommunikation och man har på olika sätt integrerat kommunikation i skolarbetet.

Byggstenarna i skolans kommunikationsplan är media, IKT och portfolio. Portfolio är en så kallad portfölj där eleverna får samla det de själva tycker är viktigt, exempelvis prov, grupparbeten, teckningar och självutvärderingar. Portfoliometoden lär eleverna arbeta enligt kvalitetscirkeln, som följer mönstret planera, genomför, utvärdera och förbättra. Eleven lär sig arbeta självständigt och ta ansvar för sina studier samtidigt som elevens självförtroende och självmedvetenhet förstärks.

Genom att eleverna regelbundet utvärderar sig själva lär de sig även känna sin egen inlärningsstil. Dessutom förbättrar portfolion kontakten till hemmen. Förutom att portfolion visas upp hemma används den bland annat som bas under utvecklingssamtalen med föräldrarna.

Holm skola har valt att vara öppen och utåtriktad med hur de jobbar, vilket skapat trygghet hos både föräldrar och elever. Tack vare den virtuella portalen Fronter sköts kontakten till hemmen smidigt. Fronter är ungefär som en virtuell skolbyggnad, där det antecknas läxor, anmärkningar och annat relevant. Både elever och föräldrar har tillgång till portalen.

Förutom portfoliometoden har skolan satsat mycket på media. Eleverna får göra egna videofilmer och de ger också ut en egen webbtidning, Holmaren. Tidningen har olika temanummer; decembernumret år 2010 behandlade trafik och säkerhet.

Skolan fokuserar också på elevvården och har en egen elevkår i lågstadiet. När eleverna känner att de själva får vara med och påverka, förbättras sammanhållningen och stämningen i skolan.

– Allmänt taget kan man säga att undervisningen går allt längre bort från klassrummet och blir mer individanpassad, säger Nygård. Men grupprocesser är fortfarande en viktig del av undervisningen och man använder sig också av metoden barn lär barn. I dag är det inte ovanligt att eleverna förstår sig bättre på tekniken än vad lärarna gör.

För att genomföra projektet har skolan varit tvungen att investera i en hel del ny teknik. Skolan är välutrustad med bland annat videokanoner, digitala kameror, smartboardtavlor, bärbara datorer och ett ljudanläggningssystem. Den tekniska utrustningen har varit den största utgiften för Holm skola, vars budget låg kring 75 000 euro. Staten har stått för 80 procent av finansieringen och kommunen för 20 procent.

Det är inte bara Holm skola som dragit nytta av projektet. En av huvudpoängen i projektet är att pilotskolorna sprider sina erfarenheter och kunskaper till övriga skolor. På den här punkten har Holm skola betett sig exemplariskt och bildningschef Carola Holm-Palonen konstaterar att samarbetet mellan skolorna i Larsmo fungerat utmärkt.

– Johan är en ansvarsfull rektor som tar sitt uppdrag på allvar och delar med sig av både kunskap och finansiering till andra skolor, tillägger hon. På så sätt verkar Holm skola också som pilotskola i den egna kommunen.

Holm-Palonen tycker att samarbetet förutom i kommunen även inom bildningsväsendet i regionen Norra svenska Österbotten på allt sätt fungerar mycket bra och har gjort så sen länge. Till exempel inom gymnasieutbildningen ordnas det gemensamma webbkurser och de sex kommunerna i regionen har för tillfället två gemensamma utvecklingsprojekt på gång inom den grundläggande utbildningen. Tanken är att kunna knyta an dessa projekt till IKT-projektet och bland annat förbättra och utveckla fortbildningen för lärare och övrig personal i skolorna.

– Ett gott samarbete är den främsta förutsättningen för all innovativ utveckling och här i regionen tror vi på mottot ”Tillsammans är vi starka”, säger Holm-Palonen.

Att vara den enda finlandssvenska deltagarskola i det landsomfattande IKT-projektet har varit utmanande, medger Johan.
– Intresset från forskarsidan har varit minimalt och det har varit svårt att hitta e-läromedel på svenska. Skolan har nu producerat en hel del själv, säger han och hoppas att staten i fortsättningen kommer att ta mer ansvar på det här området. Enligt styrgruppens linjedragningsförslag ska det reserveras cirka 400 miljoner euro för utveckling av informationsteknik i skolorna till år 2015, så det borde finansiellt vara möjligt att även kunna producera svenskspråkiga e-läromedel.

Betyder det här att vi håller på att övergå till ett helt datorbaserat skolsystem, där alla läromedel finns på nätet?
– Absolut inte, säger Holm-Palonen och Nygård i munnen på varandra.

– Boken är naturligtvis fortfarande mycket viktig, men det gäller att hitta en balans mellan den moderna utvecklingen och traditionella undervisningsmetoder, säger Holm-Palonen.

Både Holm-Palonen och Nygård påpekar att det är viktigt att komma ihåg att man ska se IKT som ett verktyg. Det är ett verktyg som alla förutsätts kunna använda i dagens samhälle och som möjliggör bättre samverkan, men det ska inte definiera hela undervisningen.

– Skolan kan ses som ett mikrokosmos som speglar hela samhället, förklarar Nygård. Vi måste följa med utvecklingen så att skolan inte förvandlas till ett museum. Därför bör både tekniken samt metoderna hur vi jobbar moderniseras och utvecklas.

I Holm skola har barnen själva fått påverka sin studiemiljö, bland annat genom elevkåren som skolan infört. Barn är ofta mer mottagliga för förändringar än lärare. Lärare kan ha svårt att plötsligt ändra på sina undervisningsmetoder och följer gärna traditioner. Men i Holm skola har man inte haft det här problemet. Tvärtom har skolan utmärkt sig för sitt goda samarbete mellan lärarna.

– Lärarna har varit mycket flexibla och villiga att pröva på nya metoder, säger Nygård stolt. Alla lärare har sett positivt på projektet och därmed har det varit enkelt att införa de nya metoderna i undervisningen.
– I Holm skola har de ett mycket homogent kollegium och inställningen är samspelt, tillägger Holm-Palonen. Det är egentligen det som är den stora utmaningen för alla skolor. Det är viktigt att ha en positiv inställning och att man tillsammans arbetar med ett gemensamt mål i sikte. På så sätt underlättas förverkligandet av de nya pedagogiska arbetssätten.

Vad händer nu? Pilotskolorna har lämnat in sina delrapporter och en rapport kommer att presenteras i slutet av februari 2011. Skolorna fortsätter att sprida sina erfarenheter och arbetssätt, men statens roll är ännu oklar. En strategi ska i alla fall utarbetas för hur undervisning i informations- och kommunikationsteknologi ska utvidgas till att beröra alla finländska skolor, och innovativa verksamhetsmodeller för utnyttjandet av IKT i undervisningen ska utvecklas. Målet är att alla skolor ska ha samma förutsättningar, oberoende av storlek. Som det nu ser ut kommer det endast att handla om rekommendationer och därmed inga bindande mål.

Nygård poängterar slutligen att fokus måste ligga på de grundläggande kunskaperna och inte till exempel på Finlands framgång i internationella undersökningar, som ibland kan få för stor uppmärksamhet.
– Vi måste komma ihåg att vi gör det här för vår egen skull. Det handlar inte om antalet datorer eller annan fin utrustning, utan om hur vi lär oss använda dem och hur man på ett didaktiskt sätt använder verktygen i undervisningen.

Mer information på nätet:
www.arjentietoyhteiskunta.fi
http://blogs.helsinki.fi/oppiailoakouluun/
Tidningen Holmaren: http://magazinefactory.edu.fi/magazines/holmskola/

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här