Mer plats för bildningen i framtidens kommun

27.1.2017

När social- och hälsovården flyttas bort till landskapen får bildningen äntligen den plats och de resurser den förtjänar i kommunen. Av den åsikten verkade de flesta panelisterna vara i Finlands svenska lärarförbunds kommunalvalsdebatt under Educa-mässan.

Ordförande Christer Holmlund öppnar kommunalvalsdebatten med en önskan om att utbildningen nu ska bli en valfråga på riktigt. Chanserna torde vara goda. Efter landskapsreformen 2019 är bildningskakan den största i kommunekonomin.

Li Andersson, ordförande för Vänsterförundet och stadsfullmäktigeledamot i Åbo säger att hon ser den nya kommunen och det faktum att social- och hälsovården flyttas till landskapen som något positivt för bildningen.

– Det frigör resurser, både i det politiska engagemanget och rent ekonomiskt. Jämför med social- och hälsovården har bildningssidan inte lika strikta normer att följa. Det har inneburit att då man på social- och hälsovårdssidan överskridit budget för att klara av sina lagstadgade uppgifter har man ofta tvingats spara på bildningssidan, där det inte finns lika strikta normer om t.ex. gruppstorlekar eller liknande, säger Andersson.

Det här hoppas Andersson nu  får ett slut. Dessutom hoppas hon att det nu ska finnas mer utrymme att diskutera bildningens innehåll i den kommunala politiken.

Anette Karlsson, vice ordförande för FSD och kommunpolitiker i Borgå menar att det ändå är viktigt att komma ihåg att situationen kan variera från kommun till kommun.

– Det är viktigt att se till att de kommuner som lyckats sköta sin social- och hälsovård kostnadseffektivt inte går på minus i reformen. Om man tänker på kommunens framtid är det viktigt att fokusera på tillväxt och att skapa arbetsplatser så att kommunen får in skatteintäkter som sedan kan användas inom bildningen, säger Karlsson.

Resurser är ändå något som man sällan har oändligt av. Vad är då sådant inom utbildning och skola som man inte ska spara på? undrar debattledare Ted Urho från Svenska Yle.

De flesta panelisterna lyfter fram lärarna och övrig personal som exempel på något man inte ska spara på. Det är viktigt med små gruppstorlekar och tillräckligt med personal.

– Men jag tycker man alltid ska utgå från eleven och tänka på elevernas bästa, säger Laura Ala-Kokko, som är stadsfullmäktigeledamot för De Gröna i Vasa. Det betyder att man också måste tänka på att det finns trivsamma miljöer. Att lärarna och övrig personal trivs och mår bra är också i elevernas intresse.

Nicke Wulff, rektor för Cygnaeus skola i Åbo och kommunalvalskandidat för SFP i Åbo, lyfter fram vikten av långsiktig planering.

– Idag är det svårt att planera för framtiden. Jag tycker det skulle vara viktigt att vi skulle ha tillräckligt goda resurser så vi inte skulle vara beroende av spetsprojekt eller tilläggsfinansiering på årsbasis, säger Wulff.

Panelen diskuterade också mögelskolor, vikariestopp och lärarnas användning av Wilma utanför arbetstid.   Generellt ansåg panelen att man hellre ska riva och bygga nytt än sanera om man uppdagar problem med inomhusluften. Vikariestopp kritiserades och panelisterna önskade att föräldrarna skulle förstå och respektera att lärarna inte är uppkopplade och svarar på mail efter arbetstid.

I debatten deltog också: Hanna-Kaisa Simojoki (KD) Helsingfors, Pekka Tiusanen (Sannf) Helsingfors, Katri Kulmuni (C) Torneå.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här