Kommunförbundet: Läroavtal en möjlighet efter gymnasiet

Alla gymnasister söker inte till eller kommer inte in på en utbildning på högre nivå. Studenter och gymnasister känner inte ännu så väl till läroavtalsutbildningen och den används rätt lite för att avlägga en yrkesexamen.

En del unga är tvungna att söka utbildningsplats till och med i flera år efter att de slutfört sin gymnasieutbildning. Dessa mellanår upplevs ofta vara problematiska. Unga som tagit studenten lyckas ändå bra med att sysselsätta sig. Arbetsperioderna efter gymnasiet kunde med hjälp av en läroavtalsutbildning utnyttjas så att de unga samtidigt skulle avlägga en yrkesexamen eller delar av en examen.

– För studeranden är läroavtalsutbildningen ofta ett meningsfullare och snabbare sätt att skaffa sig yrkeskunskaper i och med att största delen av utbildningen sker på arbetsplatsen i en reell arbetsmiljö, säger Lieselotte Eskelinen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Läroavtalsutbildning bygger alltid på ett arbetsavtalsförhållande.

– Under utbildningen betalas alltså lön och det är ekonomiskt sporrande. Under läroavtalsutbildningen får unga studerande också stor arbetserfarenhet inom sitt yrkesområde, säger Eskelinen.

– Gymnasisterna och studenterna bör ges bred information om möjligheterna att skaffa en yrkesexamen genom läroavtalsutbildning. Det är viktigt att öka kännedomen om denna utbildning hos elevhandledarna i grundskolan och studiehandledarna i gymnasiet och hela personalen inom undervisningsväsendet och även föräldrarna, framhåller hon.

Samarbetet mellan gymnasierna, arbetslivet och läroavtalscentralerna bör utvecklas systematiskt. I och med den nya timfördelningen kan också perioder i arbetslivet räknas till godo i gymnasiets lärokurs bland annat som temastudier.

Också arbetsgivarna och samhället gynnas

– För arbetsgivaren är läroavtalsutbildningen ett utmärkt sätt att rekrytera och utbilda yrkeskunnig arbetskraft för sina behov. Studenterna har en gedigen allmänutbildning, så de har redan de språkkunskaper och matematisk-logiska färdigheter som behövs i många arbetsuppgifter, säger Eskelinen.

Studenter är myndiga och på dem tillämpas därför inte begränsningarna i lagstiftningen för unga arbetstagare.

Att unga skaffar sig yrkeskunskaper genom läroavtalsutbildning är också ekonomiskt fördelaktigt för samhället. Priset per enhet för en läroavtalsutbildning är omkring 60 procent av priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning i en läroanstalt. De unga får dessutom lön för tiden i läroavtalsutbildning som de betalar skatt för. Staten behöver alltså inte betala studiepenning till de studerande.

Kommunförbundets nätverk för gymnasieutbildningsanordnarna, Lukiofoorumi, och nätverket för yrkesutbildningsanordnarna, Areena, diskuterade temat i Kommunernas hus den 28 oktober 2015. Både gymnasie- och yrkesutbildningsanordnarna ansåg det vara positivt att läroavtalsutbildningen utvecklas och att den framställs som ett flexibelt sätt att avlägga yrkesexamen, i synnerhet för studenter. På så sätt kan man också förkorta övergången till arbetslivet.