Kommunförbundet stödjer svenska språköar på finska orter – bidrag från Kulturfonden möjliggör unikt projekt

18.3.2021

På sikt ska projektet leda till modeller som gör det lättare att grunda språköskolor, säger Linda Grönqvist.

Kommunförbundet har beviljats 195 000 euro av Svenska kulturfonden för att stödja svenska språköar i finskspråkiga kommuner.

Språköarna – som finns i Björneborg, Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Kotka, Kuusankoski, Lahtis, Nurmijärvi, Salo, S:t Karins, Tammerfors, Tavastehus, Tusby, Uleåborg och Vichtis – har en svenskspråkig skolstig som börjar i småbarnspedagogiken och leder i vissa fall ända genom gymnasiet.

I praktiken innebär stödet från Svenska Kulturfonden att Kommunförbundets enhet för svenska ärenden anställer en projektledare. Utbildningsenheten är också aktivt med i projektet, som varar i ungefär två år.

Det blir projektledarens uppgift att stödja språköarna, genom att bland annat hitta lösningar för språköarnas intressebevakning och modeller för hur nya språköskolor kunde etableras.

– Språköskolorna gör ett jätteviktigt arbete, men alla som jobbat med svenska frågor i finskspråkiga miljöer vet att det behövs stöd för att skapa starka strukturer, säger Linda Grönqvist, t.f. direktör för den svenska enheten.

Minskar rektorernas arbetsbörda

Projektet ska möta ett behov som i mars 2020 lyftes fram i tankesmedjan Magmas rapport om språköskolorna, och som kommit fram i samtal med skolornas rektorer. Exakt vilka lösningar som behövs formuleras under projektets gång.

Linda Grönqvist är t.f. direktör vid Kommunförbundets svenska enhet.

Rekryteringen av projektledaren är ännu en öppen fråga, men Grönqvist säger att hens första uppgift blir att skriva en projektplan.

– Det gäller att bekanta sig med språköarnas vardag, se vilka de mest akuta behoven är och vad som måste göras på sikt. Det behövs en person som koordinerar nätverket av språköar, som stödjer skolorna i det arbete som de gör idag och som tar fram modeller som gör det lättare för andra finskspråkiga orter att starta svenskspråkiga skolor.

Språköarna håller visserligen också nu kontakt med varandra, men projektet gör samarbetet mera formellt.

– Och det är viktigt att det finns en person som ansvarar för detta, så att rektorerna inte behöver sköta det vid sidan om sitt vanliga arbete.

Nya samarbetsparter

Är det här ännu ett exempel på att fonder går in och stöder en svensk verksamhet som kommunerna egentligen borde ansvara för, och finns det i så fall någon risk med det?

– Jag förstår problematiken. Hur mycket ska fonder och stiftelser ansvara för och hur mycket ska stödas med offentliga medel eller bära sig kommersiellt på egen hand? Tanken är ändå att projektet ska leva vidare på sikt, utan fondfinansiering, tack vare bestående strukturer, modeller och nätverk.

Hur mäts projektets framgång?

– Vi måste titta på vad som behöver göras, vad vi kan åstadkomma och utgående från det ställa upp mål och se hur bra utfallet blir. Men det vi hoppas är, att om Magma igen gör en utredning med rektorerna på språköarna så ska svaren vara annorlunda. Efter projektet ska de inte tycka att de är ensamma med sitt ansvar för svenskan.

Kommunförbundets projekt har en styrgrupp där också Folktinget och Sydkustens landskapsförbund ingår, vid sidan av några av språköarna. Det är möjligt att fler samarbetsparter tas med.

För den svenska enheten vid Kommunförbundet är projektet extra roligt eftersom det möjliggör ett tvärsektoriellt samarbete med förbundets utbildningsenhet. Dessutom kommer den svenska enheten nu kontakt med finskspråkiga kommuner som den vanligtvis inte samarbetar med.

– Traditionellt har enheten jobbat med att stärka svenskan på orter där den redan finns, men nu kommer vi till nya områden. Vem vet vad det kan leda till. Tanken om att öka tvåspråkigheten i Kommunförbundet och överlag rimmar bra med detta projekt.

Språköarnas utmaningar

  • Det finns oftast ingen i språkökommunens bildningsväsende som ansvarar för den svenska bildningen. Den finskspråkiga administrationen känner ofta inte till vilka skyldigheter och rättigheter som en svensk bildningsverksamhet i kommunen förutsätter.
  • All administration, kommunikation, möten och fortbildning sker på finska i kommunen vars förvaltningsspråk är finska. Språköskolorna är ofta små i jämförelse med ortens finskspråkiga skolor. Därför glöms språköskolans specifika behov lätt bort i stadens stora administration.
  • Uppgifter som i en tvåspråkig administration sköts av den svenskspråkiga administrationen i kommunen/bildningsförvaltningen, sköts på en språkö oftast av rektorn för språköskolan. Detta gör att språkörektorns arbetsbild är bredare än många andra rektorers i en- och tvåspråkiga kommuner.
  •  Svenskspråkiga speciallärare och/eller elevvårdspersonal saknas i de flesta språköskolorna. Kvalitativ undervisning är svår att ge med knappa resurser som baserar sig på elevantalet.
  • Det är svårt att rekrytera behörig personal till språköarna. På vissa orter sker rekryteringen enbart på finska och på andra orter får visstidsanställda lärare inte lön under sommaren. Det här gör situationen ytterligare utmanande för språköskolorna.

Källa: Magma