”Ideologisk debatt behövs om frivillig svenska”

Den gemenskap som språköarna kan erbjuda är en stor tillgång för såväl enskilda kommuner som för hela landet, skriver Karin Ihalainen.
Den gemenskap som språköarna kan erbjuda är en stor tillgång för såväl enskilda kommuner som för hela landet, skriver Karin Ihalainen.
27.5.2015

– Vad ser Borgåpolitikerna för konsekvenser med beslutet att slopa  frivillig svenska på årskurs fyra? Det handlar om barnens framtid, och på vilken nivå eleverna vill fortsätta läsa svenska, säger Minna Lindberg, Kommunförbundets sakkunniga i svenskspråkig utbildning.

Språkundervisning i grundskolan

Nya läroplanen som tas i bruk 2016 leder till omstrukturering av utbildningen

  • Läroplanen bestämmer antalet veckotimmar som ska undervisas
  • Kommunerna strukturerar vad som erbjuds åt eleverna
  • Kommunerna styr hur målsättningen i läroplanen nås
  • Att läsa ett A-språk är obligatoriskt. Engelskan brukar oftast vara det obligatoriska A-språket i finskspråkiga skolor. I svenskspråkiga skolor är det obligatoriska A-språket oftast finska. Det finns undantag i både svensk- och finskspråkiga skolor. Eleven börjar läsa det obligatoriska A-språket i tredje klass.
  • Utöver det obligatoriska A-språket får elever välja ett frivilligt A-språk. Eleven börjar läsa det frivilliga A-språket i fjärde klassen. I Borgå handlar förslaget om att inte erbjuda svenska som ett frivilligt A-språk.
  • B-språket är det andra obligatoriska språket. Om en elev inte har läst svenska som frivilligt A-språk börjar eleven läsa svenska som sitt obligatoriska B-språk. Undervisning i B-språk börjar i sjunde klassen.

I Borgå planerar staden att ändra strukturen för svenskundervisningen i de finska skolorna. Eleverna kan i så fall inte välja svenska som frivilligt A-språk i fjärde klass. Om förslaget förverkligas kan de finska eleverna välja svenska som tilläggsspråk först i sjätte klass. Det betyder att eleverna läser svenska som B-språk eller A2-språk. Förslaget skulle alltså leda till att de finskspråkiga eleverna inte har en möjlighet att läsa lika mycket frivillig svenska som nu.

Minna Lindberg på Kommunförbundet berättar att timfördelningen styrs i nationella läroplanen, men innehållet och utbudet av språk får kommunerna själva bestämma om. Hon efterlyser en grundlig ideologisk diskussion i Borgå innan beslutet fattas.

Lindberg säger att valet av språk är lättare i svenska skolor.

– I svenska skolor läser man vanligtvis modersmål, finska och engelska eftersom det är naturligt att välja finska som första främmande språk. Det är lite mera knepigt i finska skolor där eleverna utöver modersmålet och engelskan läser ett valfritt språk före det andra inhemska i högstadiet. Då kan skolan styra vilka språk som erbjuds.

”Kommunen ska inte välja för familjerna”

Stadsfullmäktigeordförande Mikaela Nylander (SFP) tycker att valmöjligheterna för att läsa svenska inte ska uteslutas i en genuint tvåspråkig stad som Borgå.

– Familjerna ska ha rätten att själv välja vilket språk som barnen läser i skolan.  Kommunen ska inte välja för familjerna vilket språk som är det rätta, säger Nylander.

Nylander hoppas på att de finskspråkiga i Borgå inser värdet i att läsa svenska.

– De finskspråkiga ska föra debatten om vad de vill ha, men jag hoppas verkligen att de inte stänger några dörrar för ett nyttospråk som svenska.

I stället mera undervisning i B-språk

I en intervju för Svenska Yle Östnyland säger utbildningsdirektör Jari Kettunen att de prioriterar svenskan med sin modell.

– Det blir egentligen mer svenska än förr och det är mycket viktigt att de finskspråkiga eleverna i Borgå kan svenska, säger Kettunen.

Kettunen motiverar slopandet av svenska som A-språk i fjärde klass med att det inte går att ha något annat språk som A-språk ifall eleven väljer svenska på fjärde klassen.

Andra språk på svenskans bekostnad

Svenskan ska ge rum för andra språk i fjärde klass.  De finskspråkiga eleverna får i fjärde klass välja mellan tyska, franska eller ryska. Stadens planer är att trygga svenskundervisningen genom att öka den obligatoriska undervisningen från sex veckotimmar till åtta veckotimmar. Om en elev dessutom väljer svenska som A2-språk i sjätte klass läser eleven sammanlagt tolv veckotimmar svenska i grundskolan.

Nylander säger att det är i sig en bra satsning att de som läser svenska som B-språk får mera undervisning, men att det inte ska få ske på bekostnaden av A-svenskans undervisning.

– Det är viktigt att kunna läsa flera språk. Man måste komma ihåg att det ena språket inte utesluter det andra. Att stöda de andra språken får absolut inte ske på bekostnaden av svenskundervisningen. Ingen tvingas att välja svenska i fjärde klassen, det är ett helt frivilligt val att välja vilket språk man vill i fjärde klassen.  Att lämna bort svenskan är att beröva valmöjligheter av familjerna, säger Nylander.

Borgå utbildningsnämnds finska sektion fattar det slutliga beslutet. När samma debatt fördes i Åbo i årsskiftet bevarades den frivilliga svenskan på grund av att många opponerade sig tanken att slopa frivillig svenska.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här