Göteborg en föregångare inom mänskliga rättigheter

29.3.2019

Controller är en titel som oftast förknippas med företagsvärlden. Istället för ekonomiska nyckeltal arbetar Antti Yliselä med mänskliga rättigheter.

Antti Yliselä, controller för mänskliga rättigheter vid Göteborgs stads grundskoleförvaltning, arbetar för att främja mänskliga rättigheter på kommunnivå i Sverige.

Den 10 april besöker han Kommunförbundets nätverksträff Kommunen som främjare av mänskliga rättigheter, jämställdhet, likabehandling och hållbar utveckling”, där han berättar om sitt arbete vid Göteborgs stad.

Titeln controller för mänskliga rättigheter är unik.

– Tanken är att ha en tjänst som ligger på en övergripande förvaltningsnivå och som kan bevaka frågor om mänskliga rättigheter och säkerställa att de integreras i all styrning och ledning, säger Yliselä.

Göteborgs grundskoleförvaltning grundades den 1 juli 2018 och utgör Sveriges största förvaltning med 8000 anställda och 146 skolor.

– Jag var chef i den tidigare organisationen och när den nya skapades lobbade jag för att frågan om skolans demokrati och värdegrund skulle organiseras på central nivå.

Antti Yliselä.

Antti Yliselä

  • Hemma från Kuortane i Österbotten.
  • Studerat nordiska språk vid Helsingfors Universitet.
  • Har jobbat som lärare, rektor och områdeschef både i Finland och i Sverige.
  • Bor i Göteborg sedan 14 år tillbaka.
  • Skrev sin pro gradu-avhandling om svenskars attityder till och kännedom om finsk brytning och finlandssvenska.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

– Förr hade vi väldigt stort fokus på kunskap och betyg. Vi hade möjligheten att skapa någonting nytt och då valde vi att satsa på mänskliga rättigheter. Jag fick stöd från politikerna som starkt tagit ställning för att främja demokrati- och värdegrundsuppdraget.

Demokrati är skolans uppdrag

I den svenska läroplanen för grundskolan talar man om två uppdrag, nämligen kunskapsuppdraget och demokrati- och värdegrundsuppdraget.

– Det är jag som ska se till att skapa bättre förutsättningar för alla skolor att förverkliga det andra uppdraget.

Till arbetet hör att styra skolverksamheten på lokal och nationell nivå. Det finns elva lokala planer i Göteborg. Yliselä räknar exempelvis upp planen för mänskliga rättigheter, HBTQ-personers rättigheter, jämställdhet, plan mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt våldsbejakande extremism.

– Vi gör analyser och följer upp planerna. Målet är att integrera alla dessa frågor i våra befintliga rutiner.

Yliseläs arbete för mänskliga rättigheter handlar om att utarbeta gemensamma riktlinjer för grundskolorna i hela Göteborg med dess tio stadsdelar.

Som ett konkret exempel nämner han hur man tagit i beaktande hedersproblematik när det gäller skolfrånvaro.

– Om eleven inte dyker upp till skolan ska vi inte bara ringa föräldrarna, utan också aktivt tänka tanken: ”Tänk om det här är en frånvaro som är kopplad till hedersrelaterad problematik”. I så fall är det familjen och släkten som är anledningen till att eleven är frånvarande från skolan.

Det är också viktigt att jobba upp de lokala musklerna ute på skolenheterna, säger Yliselä.

– Om vi till exempel vill uppnå jämställdhet i skolan, så räcker de inte med en utbildningsinsats på två-tre timmar utan vi behöver ha tentaklerna ute och erbjuda stöd i skolans vardag.

Bekämpar högerextremism

Ett annat konkret problem är högerextremismen.

– Efter helger och lov kan det hända att det finns klotter på väggarna när eleverna kommer tillbaka till skolan där lärare beskylls för att ljuga för barnen och inte berätta hur samhället ser ut. Det cirkulerar klistermärken med sloganen ”krossa homolobbyn”.

Nordfront och nordiska motståndsrörelsen rekryterar aktivt högstadieelever till sina samlingar.

Sveriges regering har gett ett nationellt uppdrag till Svenska kommittén mot antisemitism att utbilda pedagoger och elever för att motverka och förebygga extremism och radikalisering.

– Vårt problem var att vi inte nådde skolorna med erbjudandet som var statligt finansierat. Då började vi med central samordning. Vår samordnare kontaktar, informerar och marknadsför satsningen direkt för rektorerna.

Resultatet är att en grupp från Göteborg åkte till Polen under våren för att utbilda sig och besöka förintelsens platser. Grupper är redan fyllda för hösten 2019 och våren 2020.

– Det här är ett exempel på hur vi förbättrat möjligheterna för skolorna att få stöd genom att samordna både statliga, regionala och kommunala nivån.

Hur skiljer sig ert arbete från resten av landet?

– Min känsla är att om det finns någon som jobbar specifikt med mänskliga rättigheter i Sverige, så är det en central funktion kopplad till utvecklingsavdelningen, säger Yliselä.

Göteborgs stad har en egen avdelning vid stadsledningskontoret för mänskliga rättigheter med olika specialister, t.ex. inom jämställdhet, HBTQ eller extremism. Dessa människor är ganska få och jobbar på en väldigt övergripande nivå.

Det som är mer unikt är att ha någon som jobbar med mänskliga rättigheter i en fackförvaltning, i det här fallet grundskolan, men ändå i en förvaltningscentral funktion.

– Jag ser till att vi lever upp till lagkraven, men håller också på att bygga upp en stödorganisation som ger handfast stöd till våra medarbetare på skolorna. Det är unikt.

Startar finsk-svensk skola

Yliselä berättar att staden nyss beslutat att grunda den första kommunala tvåspråkiga grundskolan i Göteborg (finska och svenska) som ska köra i gång i augusti.

Med anledning av detta besökte Yliselä Helsingfors och Vasa tidigare i år.

– Syftet är att starta ett internationellt projekt kring tvåspråkig skola och förskola. Det är ett gemensamt projekt mellan olika universitet, med bl.a. Helsingfors universitet och Åbo Akademi.

Språkbad som i Finland

Tanken är att ta lärdom av Helsingfors och Vasas arbete med tvåspråkig förskola och skola.

– Vi har ett särskilt intresse för språkbad och hur vi skulle kunna anpassa det i våra språkliga förhållanden i Göteborg, säger Yliselä.

I Göteborg är man imponerad av den finländska systematiken när det gäller att få med språkaspekten i all verksamhet.

– Här tror jag vi har att lära oss av Finland. I och med att grundlagen kräver det genomsyras alla samhällsfunktioner av tvåspråkigheten på annat sätt än i Sverige. Vi har ett stort intresse att lära oss hur man tillgodoser kommunala tjänster på båda språken, allt ifrån kultur- och fritidsaktiviteter till äldreomsorg.

Läs mera om programmet på seminariet här (på finska).

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här