Gymnasier i små kommuner dyra men viktiga för livskraften

Jakobstads Gymnasium och Pietarsaaren Lukio delar skolbyggnad. Foto: Johannes Tervo
Jakobstads Gymnasium och Pietarsaaren Lukio delar skolbyggnad. Foto: Johannes Tervo
24.10.2018

Gymnasieutbildningen stöder kommunernas livskraft. Därför satsar även små kommuner på sina gymnasier då den lagstadgade finansieringen inte räcker till. 

Rapporten från forskningsprogrammet ARTTU2,(på finska) som koordineras av Kommunförbundet, kartlägger kommunernas ekonomiska satsningar på den gymnasieutbildning de ordnar, samt vilka effekter detta har på den lokala ekonomin. Undersökningen omfattar de 40 kommuner som ingår i forskningsprogrammet ARTTU2.

Tvåspråkiga kommuner som ingår är Raseborg, KimitoönVasa, Vörå, Karleby, Korsholm, Vanda, EsboSibbo och Åbo.

Dyrt i små kommuner

I rapporten utreddes kommunernas gymnasieekonomi genom en granskning av den finansiering som kommunerna fått, priset per enhet för gymnasieutbildningen och kommunernas nettokostnader för gymnasieutbildningen.

Dyrast är gymnasieutbildningen i kommuner som har mindre än 20 000 invånare. Stora kommuner kan dra nytta av regionala synergifördelar då de bildar nätverk och samarbetar med andra utbildningsnivåer och aktörer. 

I synnerhet i små kommuner med ett enda gymnasium är det en ekonomisk utmaning att ordna gymnasieutbildning.

Finansiering består av både  kommunernas finansieringsandel och statens medfinansiering. För de flesta kommuner räcker finansieringen inte till utan kommunerna blir tvungna att utöver kommunandelen själva satsa pengar på sin gymnasieutbildning med hjälp av skattemedel.

Ordnandet av egen gymnasieutbildning kan som mest höja inkomstskattesatsen med över 0,5 procentenheter.

Viktig för livskraften

Enligt rapporten borde gymnasieutbildningen och kommunernas bildningstjänster i stort ses som en viktig faktor som ökar kommunens livskraft. 

Enligt undersökningen borde kommunerna istället för att diskutera minskad service, utveckla bildningstjänsterna allt modigare och i en riktning som bättre motsvarar kommunens och lokalbefolkningens specifika behov.

Av undersökningen framgick kommunernas olika utgångspunkter och möjligheter att satsa på sin gymnasieutbildning.

– Kommunerna ska identifiera de lokala behoven och resurserna och genom sin verksamhet sträva efter att utveckla sitt områdes livskraft. Just därför är lokalkännedom viktigt, i stället för att kommunerna skulle eftersträva samma lösningar oberoende av var de är belägna och hurdan deras verksamhet och ekonomiska situation är. Det konstaterar förvaltningsdoktor Kristiina Engblom-Pelkkala som skrivit rapporten.

Läs hela Kommunförbundets pressmeddelande