Tillgången till skolpsykologer är på en måttlig nivå. Behovet av skolkuratorer har ökat.

Skolkuratorer och skolpsykologer har diskuterats flitigt i samband med regeringens förslag om en social- och hälsovårdsreform. Enligt förslaget ska kuratorerna och psykologerna flyttas från kommunernas skolförvaltning till att lyda under de nya välfärdsområdenas förvaltning.

Det här har kritiserats av kommuner och intresseorganisationer. Rädslan är att kuratorerna och psykologerna tappar kontakten till skolan, och att den svenska elevvården försvinner in i en mestadels finskspråkig förvaltning i de stora städerna.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) har sagt att reformen inte ska påverka elevvårdens nämnvärt eftersom kuratorer och psykologer ska fortsätta jobba i skolan, eller i skolornas omedelbara närhet.

Nu visar regionförvaltningsverkens och Undervisnings- och kulturministeriets enkät från vecka 41 att elevernas behov av elevvård har ökat i en stor del av kommunerna under coronaepidemin.

Särskilt behovet av kuratorer har ökat i skolorna. Sämst är tillgången till psykolog- och läkartjänster, skriver ministeriet i ett pressmeddelande.

Enkäten riktade sig till kommunerna och privata utbildningsanordnare. Sammanlagt 67 procent av dem som besvarade enkäten bedömde att behovet av kuratorer har ökat eller ökat betydligt jämfört med tidigare höstar.

När det gällde behovet av psykologer var motsvarande siffra 53 procent, i fråga om behovet av hälsovårdare 47 procent och gällande behovet av läkare 28 procent.

Respondenterna bedömde också om elevvården räckte till i förhållande till behovet. Sämst är tillgången till psykologer och läkare. 58 procent bedömde att tillgången till psykologer som högst är på en måttlig nivå.

När det gäller tillgången till läkare var motsvarande siffra 56 procent. Av respondenterna bedömde 74 procent att tillgången till kuratorer var god eller bättre än god, medan 76 procent bedömde att tillgången till hälsovårdare var god eller bättre än god.

Minister Li Andersson säger i pressmeddelandet att det är viktigt att kommunerna håller fast vid en tillräcklig hög nivå på elevvårdstjänsterna så länge epidemin pågår.

— Varje ung människa måste få det stöd hen behöver, om vi ska lyckas hålla epidemins följdverkningar så små som möjligt, säger Andersson. 

I enkätsvaren lyftes bland annat fram att när eleverna känner otrygghet så har behov av vuxen närvaro. Elevernas frånvaro har också ökat.

I skolhälsovården arbetar man nu med att korta av de köer som uppstod på våren.

Insamlingen av uppgifter om elevernas välmående fortsätter med regelbundna enkäter under slutet av året. Nästa enkät skickas till utbildningsanordnarna vecka 44.

Enkätrapporterna publiceras på webbplatsen rfv.fi