Li Andersson: Elevvården blir i skolorna också efter vårdreformen

Li Andersson deltog i partiledardebatten på Kommunmarknaden.
Li Andersson deltog i partiledardebatten på Kommunmarknaden. (Dan Lolax)
10.9.2020

Undervisningsministern säger att förändringen i elevvården handlar mer om förvaltningen än om skolpsykologers och kuratorers verksamhet.

Kommuntorget har tidigare rapporterat att elevvården i skolorna ser ut att bli en svår fråga i social- och hälsovårdsreformen. I Helsingfors motsatte sig nämnden för fostran och utbildning att elevvården, i samband med social- och hälsovårdsreformen, flyttas från bildningssektorn till de nya vårdlandskapen.

Till Yle säger biträdande borgmästare Sanna Vesikansa (Gröna) att Helsingfors beslutsfattare sannolikt inte kommer att nå en överenskommelse i frågan, när staden ger sitt utlåtande om reformförslaget.

Också bland annat lärarfacket OAJ, skolkuratorernas fackförbund Talentia, Psykologförbundet och Mannerheims barnskyddsförbund har talat mot en förändring.

Nu vill undervisningsminister Li Andersson (VF) lugna de som oroar sig för att elevvården försämras om vårdreformen flyttar den från bildningssektorn till att lyda under landskapens vårdförvaltning.

— Det här handlar om en lösning på förvaltningsnivå. Det innebär inte att elevvårdens tjänster skulle utföras någon annanstans än i skolorna och läroinrättningarna. Det ska tryggas i lag genom en närserviceprincip, som slår fast att elevvården ska finnas åtminstone i skolornas omedelbara närhet.

Vill överbrygga glapp

Andersson försvarar förändringen med att ett samarbete mellan kommunerna och landskapen är nödvändig även om elevvården skulle förbli som en del av skolsektorn. Tanken med förändringsförslaget är att kommunerna och landskapen bildar samarbetsgrupper kring elevvården, för att undvika ett glapp mellan elevvården och annan social- och hälsovård som skolelever kan tänkas behöva.

— Det vi eftersträvar är inte att ändra de nuvarande verksamhetsformerna utan möjligheten att kunna jobba kollektivt och förebyggande. I dagsläget har vi ett förebyggande elevvårdssystem, men sedan händer något som skapar ett tryck på sjukvårdsdistriktens tjänster för barn och unga med mental ohälsa. Vårdkedjan fungerar inte, och tanken är att förbättra samarbetet och stärka vårdkedjan vad gäller barn och ungas psykiska välmående.

Kritiken mot förslaget gäller också skrivelsen om att kuratorernas och psykologernas arbetsbild skulle förändras. Arbetstiden ska enligt förslaget förskjutas mot individuell terapi, för skolpsykologernas del, och kuratorerna skulle fokusera mera på att bedöma behovet av elevvårdstjänsterna.

Li Andersson säger å ena sidan att den förändringen är familje- och omsorgsminister Krista Kiurus (SDP) skötebarn och, å andra sidan, att den större och viktigare frågan har att göra med vårdkedjan.

Mångprofessionell skola

I augusti sa Mannerheims barnskyddsförbunds Esa Iivonen att skolan måste bli mer mångprofessionell, och bland annat inkludera fler skolkuratorer och skolpsykologer, liksom uppsökande ungdomsarbetare.

Andersson är inne på samma linje.

— Vi behöver fler professionella på plats i skolan, och det får inte uppstå en konflikt mellan kommunerna och landskapen som blir ett hinder för stöd och hjälp till eleverna. Jag har noterat att i många kommuner är man redan på väg mot en mer mångprofessionell skolvardag. Sjukvårdare inom psykiatrin jobbar på skolorna, liksom ungdomsarbetare och socionomer, och många skolor har skolmorfäder. Det vill säga det finns redan en mängd olika modeller där ungdomarna finns.

— I och med att många av dessa kommer att få de nya vårdlandskapen som arbetsgivare så kommer ett samarbete mellan skolorna, kommunerna och landskapen att vara nödvändigt.