Drömmen om att ta studenten på samiska

En stor del av samerna bor idag i huvudstadsregionen. Samisk utbildning är en av grundpelarna för minoritetens överlevnad. Helsingfors tar därför ett jättekliv framåt när den nya finsk-samiska grundutbildningen startar i höst. Áile Kirste Lokki och Sophia Kiprianoff hör till de första som får börja den tvåspråkiga klassen.

– En gång till men den här gången jojkar vi, uppmanar Áile Kirste Lokki, 6, sina dagiskompisar Sophia Kiprianoff, 6, och Niila-Petteri Hernesaho, 5.

Trion stämmer upp i samernas traditionella folksång, jojken, och dansar med dockor som klätts i samiska folkdräkter. Jojken handlar om laxkungen, vinnaren i en årlig fisketävling i Utsjoki. Áiles farfar var den allra första laxkungen, berättar hon stolt. Snart avbryts sången och barnen börjar istället med dockteater på nordsamiska. Små skrattattacker
väller fram. Den improviserade pjäsen handlar om en flicka, en pojke – och en pruttande gris, översätter Áile.

När det nordsamiska privata språkboet Máttabiegga i Böle öppnade sina dörrar i slutet
av 2013 lyste barnen med sin frånvaro. Idag är intresset större än vad man har plats för. Och snart går City-samernas långvariga dröm i uppfyllelse. Áile och Sophia hör till de första som får börja grundskolan på samiska i Helsingfors. Staden erbjuder från och med i höst för första gången finsk-samisk grundskoleundervisning i årskurserna 0–2 i grundskolan i Böle. Det här läsåret har Áiles pappa Pentti Pieski gett flickorna förskoleundervisning
hemma några timmar i veckan.

Samernas nationaldag 6 februari

100 000. Sammanlagt finns det runt 100 000 samer, varav största delen i Norge. Till sameområdet i Finland hör Utsjoki, Enare, Enontekis och delar av Sodankylä.

10 000. Det finns ungefär 10 000 samer i Finland. I Finland talas nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

1 000. I huvudstadsregionen bor cirka 1 000 samer, omkring 100 barn.

Samisk grundskoleundervisning har också tidigare erbjudits i Helsingfors, men det har varit frågan om två timmar i veckan, och beslut om undervisningen har tagits för bara ett år åt gången. Det här har gjort det svårt att samla ihop grupper och rekrytera lärare.

I huvudstadsregionen bor omkring tusen samer varav ungefär hundra är barn. Underlag finns med andra ord, men många föräldrar är rädda för att låta sina egna barn vara försökskaniner och binda sig vid något kortvarigt och osäkert. Långa avstånd är
ett annat krux i en hektisk småbarnsvardag.

Hoppas gå grundskolan ut

På initiativ av fullmäktigeledamot Yrjö Hakanen godkände stadsstyrelsen i Helsingfors 2016 en motion om samisk undervisning, som i höst blir verklighet. Verksamheten får tre år tid. Om det går bra och underlaget är tillräckligt stort är tanken att fortsätta med undervisningen också i de övre klasserna.

Enligt Outi Salo, direktör för den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors, är kriteriet för att klassen ska starta att åtminstone fem barn anmäls.
– Tanken är att barnen ska kunna gå nionde klassen ut. Vi ser först hur de första tre åren kommer igång och hur stort intresset är, säger Salo.

Pentti Pieski, tidigare ordförande för City-Sámit och medlem av Sametinget menar att eleverna nog kommer bara servicen erbjuds.
– Det här har föreningen City-Sámit jobbat för ända sen starten i slutet av 80-talet. Hittills har den samiska kulturen upprätthållits av aktiva föräldrar, men de kan inte ensamma axla allt ansvar.
Den offentliga sidan måste sköta sin plikt. Det handlar inte om stora kostnader utan om vilja, säger Pentti Pieski.

Stadens daghem ingen succé

Samma år som språkboet Máttabiegga körde igång sin verksamhet öppnade Helsingfors stad också en egen samisk dagvårdsgrupp i det finskspråkiga daghemmet Troolari i Gräsviken. Den är avsedd för barn med samiska som modersmål, medan barnen i språkboet inte behöver kunna ett ord samiska när de börjar. Barnen där kan vara tvåspråkiga, eller ha finskspråkiga föräldrar men samiska mor- eller farföräldrar. På Máttabiegga har språkboet haft den effekten att också många föräldrar börjat studera samiska.

Troolari har två samiska barnskötare och plats för åtta barn, men endast två platser är fyllda. Enligt Pentti Pieski har intresset för stadens egna samiska daghem varit lamt eftersom det är beläget åt fel håll, eftersom många samer bor i de norra delarna av Helsingfors.

Som bäst pågår förhandlingar om att flytta stadens samiska dagvårdsverksamhet till Böle. Pentti Pieski applåderar en sammanslagning av stadens dagvårdsgrupp och det privata gruppdaghemmet Máttabiegga.

Han anser att större muskler tryggar en bättre verksamhet.

Taxellska paradoxen spökar

Niila-Petteris mamma Riina Hernesaho vikarierar som barnskötare på Máttabiegga. Hon är strikt emot en fusion. Den för oss finlandssvenska så kända Taxellska paradoxen spökar också bland den samiska minoriteten.
– Jag befarar att daghemmet förfinskas helt och hållet. I höst börjar Niila-Petteri förskolan och vi funderar på om han ska börja den nya tvåspråkiga utbildningen i Böle men vägen från Hertonäs där vi bor är lång.

Ändå är undervisningen på samiska så viktig för familjen att de till och med överväger att flytta till Böle. Nina Onufriew, stadens sakkunniga i småbarnsfostran säger att man nu hoppas få en bestående lösning så att de samiska familjerna bättre kan planera sina liv och upprätthålla språket.
– Tanken är att det ska finnas en flexibel övergång till för- och grundskoleundervisningen i Böle. Det handlar om samarbete, inte fusion. Vi tror att den bästa lösningen är att verksamheten koncentreras så att fler barn kan få stöd av varandra. Helsingfors har en plikt att ordna småbarnsfostran på samiska, men det har varit svårt att samla ihop grupper.

Estnisk-finsk skolgrupp förebild

Forskaren hanna helander, ordförande för City-Sámit 2016–2017 har jobbat aktivt med språkboverksamheten och skolfrågan. – Vi har poängterat för staden att det inte bara är en språkfråga utan verksamheten måste på riktigt ta avstamp i det samiska tankesättet och den samiska pedagogiken. Enligt den samiska uppfostringen kombineras praktiska saker med naturen, till exempel matematik eller gymnastik

kan praktiseras i naturen. Ämnesindelning passar inte bra ihop med den samiska undervisningen. Det är också viktigt att samer tas med i planeringen. Helander hoppas att verksamheten den här gången verkligen slår rot. Hennes förebild är de
tvåspråkiga estnisk-finska klasserna i Ladugårdens grundskola.
– Där började man med fem barn och skaran har idag vuxit till hundra.

Det har varit påfrestande för föreningen City-Sámit att upprätthålla språkboverksamheten som tagit resurser av annan verksamhet.

Helander hoppas på att Helsingfors stad i framtiden tar mer ansvar och sköter sin skyldighet att ordna småbarnsfostran på samiska. Hon hoppas att barn över kommungränser kan börja den tvåspråkiga finsk-samiska utbildningen.
– Om det till exempel finns samiska barn i Kyrkslätt som vill börja utbildningen kunde staden erbjuda skjuts.

I Svenskfinland finns en oro för tvåspråkiga skolor som handlar om att finskan slukar svenskan. Varför tror du tvåspråkig undervisning funkar för er samer?
– Barnen har varit tillsammans sedan dagisåldern och har lärt sig att samiska är deras språk.

Att det skulle finnas en helt samisk omgivning är utopi, någon sådan finns ju inte ens i sameområdet. Helsingfors tar ett stort kliv framåt. Inte ens i Rovaniemi som är så nära sameområdet finns någon tvåspråkig grundskoleutbildning för samerna.

Enligt Helander har tjänstemännen mer oroat sig för att barnen inte ska lära sig tillräckligt finska.
– Vilket ju är skrattretande. Jag hoppas att också andra barn ska inspireras av den nya samiska gruppen och vilja lära sig samiska och om den samiska kulturen.

Och att man också börjar undervisa i skoltsamiskan och enaresamiskan, säger Helander.
Undervisningen gäller inte bara de som har samiska som modersmål, utan också så kallat förlorat modersmål. Helander själv har fått tillbaka sitt modersmål.

– Drömmen är att barnen en dag ska kunna ta studenten på samiska, säger Helander.

SPRÅKBO

• Ett språkbo är en vårdplats för barn som tillhör ett ursprungsfolk. Det samiska
  språkboet Máttabiegga finansieras av Sametinget.
• Bland andra grundlagen
  och FN:s deklaration om barns rättigheter förutsätter att man för barn
  som tillhör en ursprungsbefolkning tryggar rätten till deras språk och kultur.
• Lagen garanterar rätten till grundläggande utbildning på eget språk – antingen
  finska, svenska eller samiska för åk 0–9.
• Kommunen skall dessutom sörja för att dagvård står till buds på barnets modersmål,
  då detta är finska, svenska eller samiska.

VIDEO: Kom i stämning för samernas nationaldag med de härliga barnen på Máttabiegga