Redan tre strejkvarsel inom vården - kan bli hårt spel på hösten
Samtidigt som vårdkrisen blir allt värre duggar strejkvarslen tätt. Efter att förhandlingarna om lönerna i vården återupptagits har vårdfacken Tehy och Super varslat om redan tre strejker i augusti. Fler lär det bli.
Riksförlikningsman Anu Sajavara inledde förlikningen mellan de två vårdfacken och kommunarbetsgivarna i söndags då hon samlade Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT Markku Jalonen, fackorganisationen för anställda inom social- och hälsovården samt det pedagogiska området Tehys ordförande Millariikka Rytkönen och Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Supers ordförande Silja Paavola kring mötesbordet.
Samtidigt utfärdade SuPer och Tehy ett så kallat ansökningsförbud och tillfälligt förbud mot förflyttning inom Helsingfors stads södra hemvårdsenhet med omedelbar verkan ifall strejken bryter ut. Det här betyder till exempel att ingen medlem i SuPer eller Tehy får ansöka om eller ta emot lediga jobb vid den strejkbelagda enheten.
De senaste förhandlingarna fördes i dag (torsdagen 25.8). Förhandlingarna var lika resultatlösa som då de försiktigt återupptogs efter sommarpausen. Kommunarbetsgivarna vidhåller att det inte finns några pengar för löneförhöjningar. Tehy och Super vill pressa fram medel ur regeringen Marin.
De strejkvarsel som nu är aktuella gäller intensivvården i Egentliga Tavastland med början dagen efter regeringens budgetmangling, alltså den 2 september, avdelningar vid ÅUCS i Åbo den 6-9 september och det nyaste och tredje varslet gavs i måndags för hemvårdens södra enhet i Helsingfors (Drumsö, i Kronohagen, Tölö och Femkanten) även den 6-9 september. (Artikeln fortsätter efter undervisnigsminister Li Anderssons tweet.)
Sosiaali- ja terveydenhuolto on kriisissä. Työvoimapulan taustalla on alan työvoimatarpeen kasvu yhdistettynä siihen, että alan vetovoimasta ei ole pidetty riittävää huolta. 1/6
— Li Andersson (@liandersson) August 24, 2022
Vårens strejkvåg
Det råder brist på vårdpersonal överallt i Finland eftersom lönenivåerna är på efterkälken och arbetet belastande.
I våras gick 25 000 vårdanställda i strejk den 1 april. När strejken skulle utvidgas den 20 april stoppade regeringen den med omsorgsminister Aki Lindén i bräschen genom en så kallad patientsäkerhetslag.
Vårdfacken ansåg att deras lagliga strejkrätt fråntogs, talade om tvångsarbete och utlyste förbud mot övertid och skiftesarbete för hela kommunsektorn (AKTA, SOTE-avtalet) som gäller tills vidare.
Nu hotar vårdfacken med massuppsägningar.
81 000 kommunalt anställda såsom lärare, barnskötare och bibliotekarier gick förutom vårdarna i strejk den 3-9 maj.
Förlikningsnämnden presenterade den 10 maj ett treårigt avtalsbud för 425 000 offentligt anställda med årliga löneökningar på ca 2 procent. Dessutom skulle de sämst avlönade får ett minimi om 46 euro per månad i tillägg.
Den övriga kommunsektorn godtog, vårdsektorn gav avslag och förutsätter 3,6 procent utöver kollektivets löneförhöjningar i fem år.
Läs också, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s ställningstagande: Tehy:s och SuPer:s konfliktåtgärder är livshotande
