Nativiteten sjunker i Helsingfors – historiskt låg nivå

19.12.2018

Nativiteten i Helsingfors ligger på historiskt låg nivå, visar stadens statistik (finska). Också i resten av landet minskade nativiteten under 2017. Ändå ökade befolkningsmängden i Helsingfors totalt sett på grund av  inflyttning.

Kvinnor i Helsingfors föder färre barn än i resten av landet. Antalet barn som en kvinna föder i genomsnitt minskade från 1,24 till 1,18 i Helsingfors. Talet är 0,31 lägre än det totala fruktsamhetstalet i hela Finland.

År 2017 föddes 6 566 barn i Helsingfors, vilket är färre än under ett flertal år dessförinnan, även om stadens folkmängd samtidigt har ökat. Senast fertiliteten sjönk ännu lägre inträffade i början av 1970-talet och i slutet av 1930-talet. 

Fruktsamheten per åldersgrupp har förändrats avsevärt över tid: då fruktbarheten för knappt trettio år sedan var högst i 29 års ålder, så var den i fjol på topp i gruppen 33-åringar.

Unga vuxna flockas i Helsingfors

Befolkningen i hela Helsingforsregionen ökade år 2017 med cirka 18 500 personer, medan befolkningsökningen i hela Finland stannade vid knappt 9 900.

Befolkningstillväxten bottnar förutom i nettoinflyttningen till Helsingfors också i den relativt unga åldersstrukturen. Jämfört med hela landet accentuerades fortsättningsvis särskilt de ungas, med andra ord 20–30-åringarnas, andel av befolkningen.

Fruktsamhet enligt åldersgrupp i Helsingfors. Den vanligaste åldern att skaffa barn i Helsingfors är mellan 30 och 34 år.

Andelen med utländsk bakgrund fortsätter öka

En betydande del av befolkningsökningen i Helsingfors beror på att befolkningen med något annat modersmål än finska, svenska eller samiska har ökat. Sammanlagt 9,5 procent av alla invånare i Helsingfors var utländska medborgare.

Den snabba tillväxten av antalet asylsökande med början på sensommaren 2015 syns alltjämt i inflyttningstalen: bland gruppen utländska medborgare i Helsingfors ökade antalet irakiska medborgare mest och antalet syriska medborgare tredje mest.

Antalet personer som talar något annat modersmål än finska, svenska eller samiska ökade år 2017 med 5 055 personer, vilket är nästan lika mycket som föregående år.

De största språkgrupperna med främmande modersmål var de med ryska (18 163), estniska (11 472) och somali (10 225) som modersmål.

Hela pressmeddelandet