”Kommunerna borde få mera ansvar för sysselsättningen”

Kommunförbundet vill att kommunerna ska få mera asnvar för sysstelsättningen och arbetskraftstjänsterna.
Kommunförbundet vill att kommunerna ska få mera asnvar för sysstelsättningen och arbetskraftstjänsterna.
5.4.2019

Kommunerna har börjat satsa mer på att främja sysselsättningen, det visar resultaten från Kommunförbundets färska sysselsättningsenkät. Kommunerna spenderar över 800 miljoner euro på sysselsättningsfrämjande åtgärder, när man räknar med kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet. Beloppet har ökat med 240 miljoner euro på fem år.

– Kommunerna satsar redan nu lika mycket på sysselsättningen som staten. De borde därför också få mer ansvar. När man dessutom beaktar kommunernas direkta näringspolitiska satsningar som indirekt förbättrar sysselsättningen samt deras åtgärder för att främja yrkesutbildningen och integrationen, överstiger kommunernas satsningar på sysselsättningen redan en miljard euro, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina.

Reina ser det som naturligt att kommunerna skulle sköta närtjänster som tillgodoser kundernas behov och beaktar områdenas särdrag.

– Tillgången till tjänsterna skulle då också bättre kunna tryggas. Det skulle också bli möjligt att utveckla kunnandet och servicen och utnyttja näringstjänsterna på ett mer effektfullt sätt än nu. Likaså skulle det bli möjligt att överföra ett bredare ansvar för integrationen på kommunerna, vilket också riksdagen föreslagit i ett färskt uttalande, säger Reina.

Större befogenheter på kommunnivå

Kommunförbundet anser att man bäst skulle kunna hjälpa folk att hitta ett arbete om befogenheter och sektorsövergripande samarbetsmodeller samlas i samma händer på kommunnivå.

En särskilt betydande roll har den kommunstyrda sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen (TYP), som varje kommun redan nu ska höra till. Andra bra verksamhetsmodeller är Navigatorn, som riktar sig till ungdomar, kompetenscentren för invandrare samt de sektorsövergripande samordningsnätverken för sysselsättning av partiellt arbetsföra.

Närtjänster för svårsysselsatta

Kommunförbundet lyfter fram de regionala försöken med arbetskrafts- och företagstjänster år 2017 och 2018. I försöken överfördes drygt 40 000 kunder från arbets- och näringsförvaltningen till försökskommuner. Försöken utfördes i fem regioner och omfattade sammanlagt 23 kommuner.

– Försökskommunerna erbjöd högklassiga närtjänster för svårsysselsatta. Tjänsterna hade en god sysselsättande effekt och kunderna var exceptionellt nöjda. I försöken satsade man resurser inte bara på individuella tjänster utan också på att i större utsträckning kartlägga de arbetssökandes arbets- och funktionsförmåga och stärka deras kompetens, berättar utvecklingschef Erja Lindberg.

Befogenheterna på kommunnivå gav möjlighet till ett nytt ekosystem för lokala tjänster, där man genom att förena kompetens-, närings-, idrotts-, motions-, kultur-, integrations- samt social- och hälsovårdstjänster kunde tillgodose kundernas behov på ett mer övergripande sätt, menar Lindberg.

Arbetskraftstjänster i kommunernas regi

Kommunförbundet uppskattar att två tredjedelar av arbets- och näringsförvaltningens personalkostnader kunde överföras på kommunerna. När man också beaktar kommunernas egna satsningar skulle resurserna för offentliga arbetskraftstjänster då närma sig den nordiska nivån och arbetslösa arbetssökande skulle tryggas mer jämlika närtjänster i hela landet.

Sysselsättningsåtgärderna kan bli effektivare om kommunerna får fler incitament, till exempel genom beskattningen och genom kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet.

– För att sysselsättningsgraden ska kunna höjas till 75 procent måste också arbetskraftsservicen åtgärdas. Om arbetskraftsförvaltningens resurser och befogenheter överförs till kommunerna i större utsträckning och det blir möjligt att använda arbetsförvaltningens kunddatasystem, kommer resursanvändningen att effektiviseras betydligt och systemet förenklas, säger Reina.

Mera information (på finska)