Vårdreformen starten för en historisk förvaltningsreform i kommunerna
Den största reformen i Finlands förvaltningshistoria inleds i kommunsektorn efter att lagarna om social- och hälsovårdsreformen trätt i kraft.
Reformen gäller alla kommuner och innebär att uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från mer än 200 kommunorganisationer till nya välfärdsområden.
– Omläggningen förutsätter att tillräckliga resurser och arbetsro tryggas för de organisationer som ansvarar för genomförandet, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio.
Reformtidtabellen är ytterst stram, vilket innbär att risker förknippade med reformen bör följas upp på nationell nivå.
Vid sidan av genomförandet av reformen behöver kommunerna och samkommunerna också förbereda sig på coronaepidemins efterskede samt på de många parallella förändringarna.
Kommunförbundets social- och hälsovårdsdirektör Tarja Myllärinen föreslår att de nya och utvidgade lagstadgade uppgifter som enligt planerna ska införas i kommunerna under den pågående vårdeformen läggs på is för att trygga arbetsron.
Kommunförbundet stödjer kommunerna
Kommunförbundet är redo att stödja kommunorganisationerna i förändringsskedet.
– Under våren har vi kartlagt kommunrnas önskemål om förändringsstöd och förbereder oss nu på att bemöta dem, säger specialsakkunnig Karri Vainio.
Huvudteman i Kommunförbundets förändringsstöd är bland annat frågor som gäller överföring av uppgifter och egendom samt konsekvenserna för kommunernas ekonomi.
– Vi har också i samarbete med ministerierna beredskap att stödja aktörerna på fältet. Det gäller planeringen av välfärdsområdenas och kommunernas samarbete och de strukturer och verksamhetsmodeller som behövs för detta. Samarbetet är av avgörande betydelse för att reformen ska lyckas, fortsätter Vainio.
Vid sidan av vårdreformen finns det också många andra frågor som påverkar kommunernas framtid. Reformen innebär att kommunernas framtida roller, uppgifter, finansieringsbas och självstyrelse behöver övervägas och beredas.
– Det behövs en stark vision om kommunernas betydelse för vårt samhälle. Vi behöver också olika alternativ förhur visionerna kan förverkligas. Kommunförbundet kommer att söka svar på de här frågorna tillsammans med kommunerna, staten och intressentgrupper, säger Kommunförbundets strategi- och utvecklingsdirektör Markus Pauni.
