Kommunförbundet inte nöjt med vårdreformen – ger tio korrigeringsförslag
Välfärdsområdena bör själva kunna besluta hur de organiserar och producerar sina tjänster.
Grundlagsutskottet hittade inte några grundlagsenliga problem i lagförslaget om social- och hälsovårdsreformen men Kommunförbundet håller fast vid att ändringar krävs för att målen för reformen ska kunna uppnås.
Det är social- och hälsovårdsutskottet som ska slutföra förslaget, utgående från utskottens utlåtanden. I dessa utskott har kommunala aktörer och sakkunniga hörts. De har bedömt att den föreslagna lagstiftningen ännu inte med tillräcklig säkerhet leder till att målen för reformen nås, skriver Kommunförbundet i ett pressmeddelande.
Förbundet har sammanställt tio konkreta korrigeringsförslag inför den slutliga beredningen av lagstiftningen.
Kommunförbundet föreslår bland annat att välfärdsområdenas och kommunernas möjligheter att avtala om arbetsfördelningen breddas och att kommunerna ska ha mer omfattande rätt till kompensation för de ekonomiska förluster som egendomsarrangemangen medför.
Dessutom föreslår förbundet att tidtabellen för reformen ändras så att reformen kan genomföras kontrollerat under återhämtningsskedet efter coronapandemin, också i de områden som har ett splittrat utgångsläge.
Regeringens tidtabell är att lagförslaget godkänns i riksdagen innan sommaruppehållet, att områdesval ordnas i januari 2022 och att välfärdsområdena inleder sin verksamhet 2023. Senast i lördags sa Kommunförbundets vd Minna Karhunen i Yles program Morgonettan att reformen borde skjutas fram med ett år.
– Välfärdsområdena bör också ha möjlighet att själva besluta hur de organiserar och producerar sina tjänster. De bolag i välfärdsområdenas ägo som producerar tjänster för områdena bör jämställas med områdenas egen produktion, säger Juha Myllymäki, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet, i pressmeddelandet.
– Medborgarna bör flexibelt få tillgång till den kompetens som de här bolagen besitter. Utgångspunkten bör också vara en flexibel tillgång till marknaden och privata tjänsteproducenter.
Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, säger å sin sida att det är viktigt att de redan tidigare aktuella brister som grundlagsutskottet påtalat i kompensationen för överföringarna av kommunernas egendom rättas till i social- och hälsovårdsutskottet.
Reformens negativa konsekvenser för livskraften och investeringskapaciteten särskilt i växande städer kan dock inte lösas genom ändringar av lagpaketet, menar förbundet och efterlyser lösningar på negativa konsekvenser av reformen.
