Ställningstagande: Social- och hälsovårdsreformen riskerar missa sitt mål
Reformen inverkar negativt på invånarnas välmående, företagens möjligheter, samhällsekonomin och hela landets utveckling befarar fyra centrala organisationer.
Kommunförbundet, Finlands näringsliv, Företagarna i Finland och Centralhandelskammaren varnar för att regeringen gör avkall på social- och hälsovårdsreformens mål på grund av en alltför snäv tidtabell.
I ett gemensamt ställningstagande skriver de att för att reformen ska förbättra kvaliteten på, och tillgången till, servicen och samtidigt trygga systemets hållbarhet på lång sikt, förutsätts att regionala särdrag beaktas och att det finns en flexibel arbetsfördelning mellan vårdområdena och kommunerna.
Det måste också vara möjligt att anlita olika aktörers expertis som en del av serviceproduktionen, heter det i pressmeddelandet. Här hänvisar organisationerna till företag som producerar social- och hälsovårdstjänster.
Organisationerna menar att de som sköter social- och hälsovårdstjänsterna har mestadels fått stå på åskådarplats i beredningen av reformen, och att de olika aktörernas möjlighet att påverka fel och brister i reformen har varit begränsade.
– Vi oroar oss för att man gör avkall på reformens mål på grund av brådskan som tidsplanen medför. Det är nödvändigt att reformen uppnår de mål som ställts på den och att de brister som identifierats i lagstiftningen åtgärdas.
Det aktuella reformförslaget begränsar välfärdsområdenas möjlighet att tillhandahålla tjänster på ett effektivt sätt med hjälp av den privata sektorn och dess innovationer, menar kritikerna, och tillägger att de begränsningar som föreslås i organiseringsansvaret innebär att välfärdsområdenas beslutanderätt minskar.
– Det här gäller i synnerhet möjligheten att välja produktionssätt som förbättrar produktiviteten, kvaliteten och tillgången. Då beslutanderätten övergår från den starka kommunala självstyrelsen till en klart svagare självstyrelse i välfärdsområdet bidrar det inte heller till att stärka demokratin i samhället.
Undertecknarna skriver att utöver de ekonomiska målen måste kommunernas ställning efter reformen beaktas.
– I den föreslagna modellen kommer det att vara svårt att tygla kostnadsökningen, och omställningskostnaderna kommer att belasta välfärdsområdena och kommunerna ända till slutet av årtiondet.
Oron gäller också kommunernas roll efter reformen och hur den kommer att påverka kommunernas och städernas livskraft, investeringsförmåga och finansieringsbas.
– Om dessa bekymmer inte tas på allvar kan reformen inverka negativt på invånarnas välmående, företagens möjligheter, samhällsekonomin och hela landets utveckling, avslutar organisationerna ställningstagandet.
