Centralorganisationen Kultas generalsekreterare säger att kommunerna ska satsa på det som de är bra på. En kulturverksamhet som stärker sysselsättningen och ekonomin står på stadig grund.

Kultur- och konstområdets centralorganisation Kulta delar ut kulturstjärnor (kultainen papukaija på finska) till kommuner i en kampanj på sociala medier, för att uppmärksamma kulturgärningar. Kultas generalsekreterare Rosa Meriläinen säger att man vill sprida god praxis och visa att kommuner inte behöver vara rika för att ha ett rikt kulturliv.

– Kampanjen har fått genomslag, och det är fint att se att folk är stolta över sin hemkommun. Det bidrar också till att kulturverksamheter som man inte kände till uppmärksammas.

Orkar människor tänka på kultur när de är mitt inne i en epidemi?

– Jag tror att många saknar upplevelser som har betydelse i deras liv. I stora delar av Finland är biblioteken öppna och välanvända. Det visar att den kulturella basservicen är uppskattad. Kultur hjälper oss att orka och stärker oss.

 

Vilken är din helhetsbild av kommunernas kulturverksamsamhet i dagsläget?

– Läget varierar, och det gjorde det också innan coronavirusutbrottet. Vår linje är att det är möjligt för att kommuner att driva en bra kulturpolitik. Det är inte bara något för rika kommuner, eller för kommuner som är kända för sitt kulturliv, som Karleby eller Tusby. Vår kampanj visar också att många olika slags kommuner har gjort mycket bra. Det kan handla om att de satsar på biblioteken eller på konsten i grundskolan. Och det är helt okej att satsa på en viss sak, på scenkonst eller barnkultur till exempel. Man måste inte välja allt.

Meriläinen säger att kommunernas kulturverksamhet alltid handlar om ett val. Det finns kommuner som har det betydligt bättre än andra, ekonomiskt sett, som sparar på kulturen, och det finns kommuner som har det ekonomiskt svårt som mångsidigt utbud.

– Uleåborgs ansökan om att bli kulturhuvudstad 2026 har lyft kulturen i en massa små kommuner i regionen. Kulta gav också en kulturstjärna till Oravais i Vörå. Det är en liten by som i tiotals år har använt sin krigshistoria på ett bra sätt, säger Meriläinen med hänvisning till slagfältet i Oravais och Fänrik Ståls center.

– Kultur kan vara bra för ekonomin, vilket exemplet Oravais visar.

 

Hur ser en bra kulturpolitik i kommunerna ut?

– En bra kulturpolitik drar nytta av det som är bra i kommunen, och låter det blomstra. För att det ska bli en bestående strategi gäller det att välja något som gynnar sysselsättningen och ekonomin. Då står kulturpolitiken på bra grund.

Meriläinen säger att kommunerna blir bättre och bättre på det här. Hon gissar att coronakrisen gjort behovet av ett rikt kulturliv tydligare. Utan festivaler och andra evenemang sinar penningströmmingarna till de lokala företagarna.

Kulta har också som mål att kulturens välmåendeeffekter blir en del av kommunernas strategi. Hur väl har ni lyckats med det?

– Också det här varierar. I kommuner med små resurser för kulturverksamhet tenderar minoriteter att glömmas bort. Det behövs kulturproffs för att till exempel invandrare och personer med funktionshinder beaktas i utbudet. Här kunde regionala samarbetsnätverk vara till hjälp. Äldre personer kan tas med genom att det är social- och hälsovårdssektorn, inte kultursektorn, som ordnar kulturutbudet. Det viktiga är att folk i alla åldrar har tillgång till kulturen.

Följ kampanjen på sociala medier med hjälp av #kultainenpapukaijamerkki.

Ämnen
corona Kommuntorget nyheter kultur Vi rekommenderar rosa meriläinen Vörå

Läste du redan?