Konsult berömmer stryktåligheten. Utvecklingschef säger att lågkonjunkturen kommer med fördröjning.

Företagarvänligt, stryktåligt, dynamiskt, initiativrikt. Konsulten Timo Aro, sakkunnig i region- och befolkningsutveckling, ser de tvåspråkiga kustkommunerna som ett föredöme för resten av landet när det handlar om sysselsättning och näringsliv.

Sett till arbetslöshetsgraden i augusti är nio av tio kommuner med lägst arbetslöshet från Österbotten eller Södra Österbotten. Listan toppas av Larsmo, och på den finns ytterligare sex tvåspråkiga kommuner från Österbotten.

 

Aro konstaterar att så har det varit länge, och många har också länge förundrat sig över de tvåspråkiga kommunernas framgång. Hans egen analys är att företags- och sysselsättningsdynamiken i dessa kommuner är exceptionell, men det finns också andra orsaker som förklarar den låga arbetslöshetsgraden.

— Kulturen har länge varit en där man söker jobb utanför kommungränsen om jobben inte finns i den egna hemkommunen. Man åker till Sverige eller längre bort, till exempel USA. Det här är en av de stora skillnaderna mellan västra och östra Finland, benägenheten att söka jobb annanstans.

Aro säger också att näringslivet längs kusten har specifika drag som är till dess fördel, också under dessa utmanande corona-tider. Företagen är många, i relation till befolkningsmängden.

— Väldigt många av företagen är små eller medelstora, vilket skapar ett mångsidigt näringsliv. Det betyder att dramatiska strukturförändringar inte slår så hårt mot regionen, eftersom näringslivet har flera ben att stå på.

Kan man tala om en österbottnisk modell, som andra kommuner kan ta mall av?

— Säkert, och jag har själv talat om dynamisk sysselsättning och företagande när jag besökt andra orter, och framhållit att det finns modeller att ta efter och att de österbottniska kommunerna är i många avseenden i framkant.

Integration en framgångsfaktor

Aro säger att det svenskspråkiga Österbotten har ytterligare ett särdrag som förklarar den goda sysselsättningen. När övriga Finland dras med en negativ demografi, och arbetskraftinvandring är ett diskussionsämne, har de österbottniska kommunerna redan länge satsat långsiktigt på att integrera invandrare. Det har lett till att man lyckats parera bristen på arbetskraft.

— I övriga delar av landet tenderar invandrare att flytta till huvudstadsregionen, men i Österbotten stannar många kvar vilket gett landskapet fungerande nätverk i invandrings- och integrationsfrågan.

Ser du att språket har någon betydelse, givet att svenskan är majoritetsspråk i många kommuner som har låg arbetslöshet?

— Det är intressant att tänka sig språket som en förklarande faktor, också när man inkluderar de åländska kommunerna. Rörligheten mot Sverige kan påverkas av detta, men här finns också något som jag kallar för en mjuk livskraft: socialt kapital, tillit, värdighet, stöttepelare som stärker samhörigheten och bidrar till en positiv anda. Något måste det vara eftersom kommunerna är i en egen klass.

Konjunkturen kommer med fördröjning

På Österbottens förbund säger utvecklings- och näringslivschef Niklas Ulfvens att den låga arbetslösheten till trots så har en del österbottniska kommuner upplevt stora förändringar. Att sysselsättningsgraden i Österbotten är bättre än i resten av landet beror på att kustregionen länge haft låga arbetslöshetssiffror.

— Servicesektorn – restauranger, turismen, hårfrisörer och så vidare – har drabbats, men de utgör inte en lika stor del av näringsstrukturen som i till exempel Nyland.

I Vasaregionen är industrin, till exempel Wärtsilä och ABB, ryggraden i näringslivet, och tack vare långa projekt har hjulen hållits i rullning och underleverantörerna har inte drabbats, säger Ulfvens. Men om hösten fortsätter som våren så får industrin det kämpigt.

— Vi har alltid gått in konjunkturer med en viss fördröjning. Men vi har också en kultur av att ställa om produktioner, att se möjligheter i kriser. Så har skett också nu, då företag börjat tillverka till exempel skyddsvisir. Sedan tror jag att de små företagen, och mikroföretagarna, är sega, håller ut och ser personalen som en resurs.

Grön omställning genomsyrar allt

Ulfvens säger att problemen för industrin i Österbotten redan börjat uppdaga sig, och att osäkerheten är ett stort problem eftersom exportindustrin är beroende av den globala marknaden. Någon panik råder trots allt inte, och Ulfvens betonar vikten av att företagen blickar framåt.

— Man ska inte se i backspegeln utan vara proaktiv och satsa på utveckling och utbildning, och genomföra investeringar så att man kommer igång snabbt när detta är över.

Omställningar, i form av till exempel digitala lösningar och robotik, måste göras kontinuerligt, oavsett epidemin, fortsätter Ulfvens. Den gröna omställningen, alltså investeringen i klimatvänliga produkter och tjänsteproduktioner, genomsyrar allt.

Mångsidighet en styrka

Näringslivsstrukturen i Österbotten är inte homogen. I Vasaregionen är underleverantörer beroende av att exportindustrin går bra, medan man i Jakobstadsregionen har företag som säljer direkt till köpare. I Sydösterbotten dominerar lantbruket.

— Det är en styrka att näringslivet är mångsidigt. Också underleverantörer till större företag måste fundera på hur de kan sälja sina produkter direkt.

I tisdags meddelade regeringen att den sätter nya restriktioner på restaurangers öppethållningstider, i ett försök att stävja coronaepidemin. Ulfvens konstaterar att turismen i Jakobstadsregionen och Sydösterbotten klarat sig bra tack vare inhemsk småskalig turism.

I Vasaregionen har turismen lidit då Kvarkenfärjan inte trafikerat som normalt. När också annat drabbat restaurangerna, till exempel inställda affärsbesök till regionens industrier, betyder det att deras ekonomi inte är i gott skick inför hösten.

— De restauranger som har terrasser har klarat sig hyfsat, men de har fortfarande ett hål i kassan. Samtidigt tror jag alla förstår varför regeringen vidtar dessa åtgärder.

Ämnen
arbetslöshet Kommuntorget nyheter sysselsättning tvåspråkiga kommuner Niklas ulfvens Timo Aro Österbotten

Läste du redan?