Landskapen åläggs samarbeta kring vård på svenska
I regeringens vårdmodell åläggs de tvåspråkiga landskapen att samarbeta om lösningar för att trygga vården för patientgrupper med särskilda behov. Skrivningen kommer att påverka Kårkulla.
– Det är bra att social- och hälsovårdsreformen nu tar ett kliv framåt, säger Kommunförbundets svenska direktör Ida Sulin i en första kommentar till regeringens utkast till social- och hälsovårdsreform.
I en skrivning om de språkliga rättigheterna som familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) presenterade på regeringens presskonferens heter det att de tvåspråkiga landskapens plikt är att avtala om samarbete och arbetsfördelning för att trygga de svenska särlösningarna inom social- och hälsovården.
Vad gäller Kårkullas verksamhet föreslår regeringen att den fördelas på landskapen och att verksamhetens tryggas genom samarbetsavtal. (”Kårkullan toiminta jaetaan alueille ja toiminnan jatko turvataan yhteistoimintasopimuksella.”)
Vad betyder detta i praktiken?
Enligt Ida Sulin innebär skrivningen att samkommunen Kårkullas framtid är osäker.
– Formuleringen är otydlig och kräver preciseringar, säger Sulin.
De tvåspråkiga landskapen åläggs att tillsammans skapa lösningar som tryggar vården på svenska för grupper med särskilda behov. Det handlar inte bara om Kårkullas klienter, utan också om att hitta svenska samarbetsmodeller för exempelvis missbrukarvården och barnpsykiatrin på svenska. Samarbetet ska trygga starka vårdkedjor på svenska där specialiteterna är små och tillgången till specialister begränsat.
– För att få samarbetet att löpa kommer samarbetet mellan landskapen att behöva en egen förvaltning, tippar Sulin.
Språkliga rättigheterna tryggas
På regeringens presskonferens konstaterade jämställdhetsminister Thomas Blomqvist (SFP) att samarbetet mellan de tvåspråkiga landskapen öppnar upp för nya möjligheter.
– För att ordna mer krävande vård på svenska som till exempel omfattande vård för funktionsnedsatta eller rusvård åläggs de tvåspråkiga landskapen att tillsammans hitta lösningar. Det här öppnar upp för nya möjligheter för landskapen att hitta nya arbetssätt som kan förbättra tillgången till språkkunnig personal. Det här är viktigt för att trygga vårdmöjligheter på svenska också i framtiden, sa Blomqvist.
Blomqvist är speciellt glad över att regeringen tydligt har gått in för att trygga de språkliga rättigheterna i reformen.
– I varje tvåspråkigt landskap kommer det att finnas en språknämnd, som är ett officiellt organ. Nämnden kan komma med förslag om hur den språkliga servicen kan förbättras i praktiken.
Ida Sulin är också hon nöjd med att språknämnderna föreslås få officiell nämndstatus.
– En lagstadgad nämnd ger starkare ramar på ett helt annat sätt än löst tillsatta arbetsgrupper, säger hon.
Hoppas på aktiva kommuner
Sulin uppmanar nu de tvåspråkiga kommunerna att vara aktiva i den utlåtanderunda om vårdreformen som startar i mitten av juni och pågår till september. För en gångs skull har kommunerna gott om tid att svara, påpekar hon.
– Varken Kommunförbundet eller kommunerna har deltagit i beredningen av reformen. Vår möjlighet att påverka reformen kommer nu. Därför uppmanar jag kommunerna att utnyttja möjligheten att uttala sig om reformen. Ur regionssynpunkt är det också viktigt att kommunerna är aktiva. Behoven i de finlandssvenska regionerna kan se annorlunda ut än i resten av landet.
Kommunförbundet kommer också att höra kommunerna i de olika nätverken som förbundet upprätthåller, bland dem ett nätverk av tvåspråkiga och svenska kommuner.
