”Kulturell mångfald är en av Helsingfors framgångsfaktorer” - 7 frågor till Jan Vapaavuori
Helsingfors borgmästare säger att urbaniseringen inte är en åsiktsfråga. Urbaniseringen sker oavsett vad folk tycker om den. Kommuntorget frågade också om svenskan, det nordiska samarbetet och borgmästarrollen.
Jan Vapaavuori, hur ska Helsingfors lösa bristen på arbetskraft, till exempel vad gäller läkare och inom småbarnspedagogiken?
— Om den här frågan var enbart i stadens händer skulle vi säkert ha kommit längre med en lösning. Helsingfors har förstås ansvaret för bärkraften i båda branscherna, det vill säga för att våra nuvarande anställda trivs i stadens tjänst. Också dragningskraften är viktig, men i de här branscherna finns det inte tillräckligt med proffs som kan lockas till arbete. Utbildningsvolymerna måste höjas så att de motsvarar behovet av arbetskraft, och det här är vårt viktigaste budskap till regeringen.
Det är fortfarande ett allmänt politiskt mål att hela Finland ska hållas levande. Finns det ett motsatsförhållande mellan den typen av politik och urbaniseringstrenden?
— Människorna vet själva bäst var det är bra för dem att leva, och varje ort måste sköta om sin livskraft med hänsyn till lokala aspekter. Det här står inte i konflikt med urbaniseringen, om man inte aktivt skapar motsättningar. Urbaniseringen är inte en åsiktsfråga, den sker i varje fall. Detta går inte ut över andra områden utan tvärtom, om förutsättningarna för de växande städerna stöds och om utgångsläget är att urbaniseringen som megatrend beaktas till exempel i de reformer som regeringen förespråkar.
Du har tidigare betonat det svenska språket som en hörnsten i det nordiska samarbetet, och att mycket går förlorat om kommunikationen sker på engelska. Hur klarar Helsingfors förvaltning kommunikationen på svenska med nordiska samarbetsparter – och hur ser du på det samarbetet överlag: i vilka frågor måste Nordens huvudstäder samarbeta?
— Nuförtiden är städernas internationella samarbete fokuserat på omfattande internationella forum, där flera nordiska huvudstäder medverkar. I deras verksamhet är det naturligt att engelska är det gemensamma arbetsspråket. Svenska används när det är ändamålsenligt med avseende på samarbetet. Staden har en hel del anställda med svenska som modersmål eller som andra språk, och för dem är det naturligt att använda svenska med de nordiska partnerna.
— De nordiska huvudstäderna har alla rätt likadana värderingar och samhällsstrukturer. Därför är det naturligt för Helsingfors att främja samma mål och värderingar på internationella arenor, såsom öppenhet och tolerans. Samarbetet mellan de nordiska huvudstäderna har redan nu en tonvikt på viktiga teman som är gemensamma för alla, såsom miljö och klimatneutralitet, stadsplanering och säkerhet. I och med coronakrisen har samarbetet omfattat bland annat delning av information och samordning av beredskapsåtgärder. I praktiken sköts kontakterna i stor utsträckning på svenska, i synnerhet med Stockholm.
Hur förhåller du dig till förslaget om en nordisk skola i Helsingfors: ska en sådan grundas genom en lagändring eller genom ett undantagslov från Undervisningsministeriet?
— Vi har i vår stadsstrategi satt som mål att skapa det flerspråkiga och innovativa konceptet Nordiska skolan. En hurdan lagstiftning som behövs som stöd för detta måste bedömas noggrant.
Borgmästare i Warszawa, Budapest, Prag och Bratislava har öppet utmanat sina respektive länders högerpopulistiska regeringar. Hur ser du på Helsingfors och din egen roll i ett sådant sammanhang? Hur ska Helsingfors agera om Finland får en högerpopulistisk regering som är EU-fientlig, begränsar invandringen och agerar mot mångkulturalitet?
— Helsingfors framgångsfaktorer och värderingar bör försvaras, oberoende av vilka partier som sitter i regeringen. Till dem hör bland annat arbetskraftsinvandring och kulturell mångfald. Helsingfors och därmed hela Finlands livskraft är beroende av att vi lyckas attrahera internationell kompetens. Att staden genom hela sin närhistoria har varit öppen för nya idéer och kulturer har likaså lett till stadens snabba utveckling. Om staten i de här frågorna skulle gå i en annan riktning, hindrar det inte Helsingfors internationella samarbete, och vi skulle givetvis göra allt för att invandringen inte begränsas i onödan.
I samband med debatten om centrumtunneln upprepade en del politiker kritiken att borgmästarmodellen centraliserar den politiska makten, gör den mindre genomskinlig och gör fullmäktiges roll otydlig. Finns det fog för kritiken, och upplever du att borgmästarmodellen ännu inte har hittat sin ultimata form?
— Modellen är säkert inte perfekt, och jag har själv också ofta framhållit att den bör utvecklas. Personligen upplever jag inte att fullmäktiges roll skulle ha blivit otydlig i och med borgmästarmodellen.
Kommunförbundet och Helsingfors stad har förstärkt sitt samarbete. Till vad behöver Helsingfors Kommunförbundet?
— Städernas betydelse kommer i fortsättningen att öka allt mer, och allmänt taget behöver vi en större förståelse för det här, så att det starkare än tidigare påverkar exempelvis rikspolitiken. Kommunförbundet kan här vara en allt närmare partner genom utveckling av vårt samarbete.
Borgmästare Vapaavuori svarade på frågorna per e-post i mitten av april. Frågor och svar om coronakrisen finns på kommuntorget.fi
