En oumbärlig kommunalpolitisk tegelsten

RECENSION. Kommunförbundet gav i mars ut den tredje svenska upplagan av Heikki Harjula och Kari Prättäläs bok Kommunallagen – bakgrund och tolkningar. Den första svenska versionen kom ut 1996 och uppdaterades till den andra upplagan år 2004.

På de senaste 13 åren har mycket hänt på det kommunala fältet; KSSR-reformen, en ny våg av kommunsammanslagningar under Katainens första regering och en helt ny kommunallag som godkändes år 2015 och som träder i sin fulla kraft från 1.6.2017 när årets nyvalda kommunfullmäktigen tar vid.

I och med dessa stora förändringar på det kommunalpolitiska fältet är det viktigt att också en ny svensk version av boken sett dagens ljus. Det är mycket tacksamt att Kommunförbundet tog sig an projektet att översätta och också till en del uppdatera den helt omarbetade upplagan av boken.

Första gången jag själv stiftade bekantskap med Kommunallagen – bakgrund och tolkningar var under en offentligrättslig cum laude kurs i kommunalrätt vid Åbo Akademi kring år 2002. Redan då användes boken allmänt i den juridiska undervisningen och senare har dess ställning som ett av de absolut viktigaste kommunalrättsliga verken ytterligare stärkts. Mitt första intryck var att boken var onödigt detaljerad och med onödigt många rättsfall. Redan den första upplagan som då var aktuell bestod av närmare 600 sidor, som i de senaste upplagorna svällt till nuvarande nästan 1000 sidor.

Som en kommentar till den nya kommunallagen är den utmärkt, men kunde om möjligt vara ännu mer detaljerad.

Mitt intryck idag är det diametralt motsatta. Som en kommentar till den nya kommunallagen är den utmärkt, men kunde om möjligt vara ännu mer detaljerad, ännu tydligare och med ännu fler konkreta rättsfall som stöder tolkningen av kommunallagen. Å andra sidan tycker jag numera att de första 130 sidorna med mer allmänna reflektioner om kommunallagarnas utveckling, beredning och målsättningar och kommunerna i Europa egentligen är ganska onödiga och tar upp onödigt stor plats. Möjligen med undantag av kommunerna och grundlagen, men där skulle jag hellre se en ännu djupare analys istället för det relativt ytliga skrap som nu gjorts, där exempelvis språkgruppernas behov och förhållandet till grundlagens 17 § berörts på mindre än en sida. Men detta kunde kanske göras i ett helt annat verk som endast berör kommunerna och grundlagen. Å andra sidan är de första 130 sidorna viktiga i exempelvis undervisningen i kommunalrätt och i juridik överlag och de skapar ramarna för en allmän bild av kommunalrätten som eget rättsområde.

Boken har den stora fördelen att den kan riktas till i princip vilken publik som helst som är intresserad av kommuner.

Boken har den stora fördelen att den kan riktas till i princip vilken publik som helst som är intresserad av kommuner. Trots att det är juridisk text är den skrivet på ett lättfattligt sätt och den innehåller många exempel. Även översättningen har lyckats alldeles utmärkt. Som ovan konstaterats kan särskilt den första delen, men självklart också helheten, med fördel användas i undervisningen i offentlig rätt. Den andra delen är i sin tur en oumbärlig hjälp i den dagliga kommunala förvaltningen. Den bör ha en självklar plats som stöd för förvaltningen i varje kommun. De kommunala tjänsteinnehavarna har konkret och viktig hjälp av boken i sitt arbete. Via boken är det enkelt att ta del av rättspraxis kring en särskild paragraf i kommunallagen. Mycket onödigt arbete kan undvikas och besluten kan generellt hålla en högre nivå.

Harjulas och Prättäläs bok förtjänar dock en mycket bredare publik än bara studerande och kommunala eller samkommunala tjänstemän. För förtroendevalda är den självklart ett viktigt arbetsredskap och ger ett bra tillfälle att fördjupa sig i de möjligheter, rättigheter och skyldigheter som kommunallagen skapar för såväl beslutsfattare som kommuninvånare.

Även intresserade kommuninvånare kan naturligtvis få en stor dos info med hjälp av boken.

Jag hoppas att kommunerna informerar om detta verk när de planerar olika typer av utbildningar för nya förtroendevalda. För journalister som behandlar kommunalpolitik torde boken ha en självklar plats som bakgrundsmaterial när det finns behov att för läsarna på ett enkelt sätt bena ut kvistigare kommunala problem. Även intresserade kommuninvånare kan naturligtvis få en stor dos info med hjälp av boken.

Summa summarum är den nya upplagan ett oumbärligt verk för den kommunalpolitiskt verksamma och intresserade. Förhoppningsvis fortsätter författarna att också framöver uppdatera verket med jämna mellanrum så att den ständigt är aktuell.

Malin Brännkärr
Tf. kommundirektör i Kronoby

Heikki Harjula & Kari Prättälä: Kommunallagen – bakgrund och tolkningar