Partisekreterare: "De traditionella partiernas tid är förbi"
Bland annat vårdreformen och ett mindre fullmäktige gör rekryteringen till kommunalvalet svårare. Det konstaterade partisektreterarna under paneldebatten på Kommunernas hus som ordnades demokratidagen till ära. Flera av partisekreterarna är ense om att partierna måste förnya sig.
Demokrati och kommunalvalet stod i fokus när partisekreterarna samlades till paneldebatt under Kommunförbundets demokratidagar på tisdagen. Flera av partisekreterarna konstaterade att vårdreformen och det faktum att fullmäktige krymper försvårar rekryteringen av politiker. Samtidigt lyfte många fram att kandidatnomineringen framskrider väl.
– Rekryteringen har varit aningen svårare än senast. I synnerhet för dem som inte ställt upp tidigare är det problematiskt att skriva in sig då de inte vet vad de ska ansvara för, sade SDP:s partisekreterare Reijo Paananen.
Samlingspartiets partisekreterare Janne Pesonen sade att vårdreformen delvis försvårar rekryteringen men å andra sidan finns också de som anser att kommunens uppgift blir tydligare.
– Eftersom alla lagförslag (till vårdreformen red.anm.) inte ännu är klara har vi i ledningen försökt förmedla att vi följer de regler som hittills gällt. Rekryteringen varierar kommunvis, men i det stora hela ser det bra ut just nu, sade SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff.
Så gott som alla partisekreterare lyfte fram att aktivt rekryterar unga och invandrare.
Partiledarna fick också frågan om valbarheten borde begränsas, och om tiden räcker till för att vara politiker både på kommunal-, landskaps- och riksnivå. Den nuvaranade lagstifningen godkänner att politikerna ställer upp samtidigt på alla dessa nivåer. Bara De Grönas Lasse Miettinen och Vänsterns Joonas Leppänen tycker att valbarheten borde ses över.
– Det är inte vettigt att valsystemet uppmuntrar till att kandidera på alla nivåer. Hur ska tiden räcka till, sade Miettinen, och tillägger att det kanske vore bra med någon sorts ”brandmur” mellan de olika nivåerna.
Centerns partisekreterare Jouni Ovaska litar däremot på kandidaternas egen bedömning av hur tiden räcker till.
– Om man till exempel deltar i beslutsfattandet på kommunal- och landskapsnivå och blir invald i riksdagen, kunde lagstiftningen möjliggöra att man lämnar bort någon av uppgifterna.
Väyrynen före sin tid?
Behövs de traditionella partierna och hur sker påverkan och demokratin ut i framtiden när medborgardeltagandet och ensaksrörelserna ökar? De frågorna väckte livlig debatt både bland publiken och partisekreterarna.
– Ingen enskild demokratiform är bäst, det mest relevanta är hur man lyckas skapa ett system där alla på något sätt kan påverka. Tiden för de traditionella partierna kanske är förbi, men tiden för partierna är inte det, sade Vänsterförbundets Joonas Leppänen.
Kristdemokraternas partisekreterare Asmo Maanselkä flaggade för ett ”politikens slush”, som skulle vaska fram de bästa idéerna.
– De bästa idéerna kläcks inte av ett parti, något beslutsfattarorgan eller en trio som gör upp vårdreformen utan av folket.
Många av partisekreterna instämde. De Grönas Lasse Miettinen konstaterade att partierna behöver förnya sig.
– Partierna måste själva förnya sig så att de som vill vara med och påverka i samma sakfrågor inte behöver förbinda sig vid ett enskilt parti.
Centerns Jouni Ovaska var inne på samma linje:
– Hela fältet håller på att förnyas. Var Paavo Väyrynen kanske före sin tid när han stannar kvar i ett parti genom lokalorganisationen samtidigt som han försöker påverka större frågor också genom ett annat parti, Medborgarpartiet, som han själv grundat.
SDP:s Reijo Paananen anser att det viktigaste är att gå ut och prata med folk. Fredrik Guseff påminde å sin sida om vikten av kandidatlistan är bred.
– På så sätt står också beslutsfattandet på en bredare grund. Det är också oroväckande att arbetsgivarna ställer sig motvilliga till att arbetstagarna ställer upp som kandidater, det ser jag som ett hot mot demokratin.
Partisekreterarna fick också en publikfråga om hur partierna konkret tänkt locka till invandrare till valurnorna. Frågan var i första hand riktad till Sannfinländarnas kommunsekreterare Heimo Konttinen (som deltog istället för partiets egentliga partisekreterare Riikka Slunga-Poutsalo).
– När invandrare får jobb sköts också resten av sakerna. Det är viktigt att invandrarna känner sig delaktiga i samhället, sade Konttinen.
Paananen påpekade att a och o är att invandrarna är medvetna om att de har rösträtt.
– Invandrarna är inte en homogen grupp. Partierna måste aktivt samverka med olika samfund och ta sig dit där människorna är. I många fall handlar det också om språk och förståelse, framhävde De Grönas Lasse Miettinen.
