Högre vårdutgifter i kommunerna
Kommunernas kostnader för social- och hälsovården ökade från fjolåret. I Lahtis och Mustijoki var kostnaderna lägst.
När man beaktar löne- och prisutvecklingen steg kostnaderna för de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg med 1,6 procent och kostnaderna för de medelstora kommunernas hela social- och hälsovård med 3,2 procent. Det här framgår av Kommunförbundets årliga jämförelse av de stora städernas och de medelstora kommunernas social- och hälsovårdskostnader.
I Tammerfors, Åbo och Kouvola var kostnadsökningen mindre än löne- och prisutvecklingen. Bland de medelstora kommunerna var situationen densamma endast i Mustijoki samarbetsområde, dvs. Mäntsälä och Borgnäs.
– Befolkningens stigande ålder, recessionen och kommunernas allt fler lagstadgade skyldigheter har höjt kostnaderna. Den analysen ger Tarja Myllärinen, direktör för enheten social- och hälsovård vid Kommunförbundet.
I medeltal betalade städerna 2 320 euro om året per invånare för hälso- och sjukvården.
– Å andra sidan har man i kommunerna målmedvetet utvecklat servicestrukturerna och serviceprocesserna, vilket redan syns i några fall där kostnadsökningen har börjat svänga nedåt.
Under 2015 steg de totala kostnaderna, trots att det delvis berodde på överskott som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS inte återburit och som inte är beaktade i siffrorna för 2015.
Specialiserad sjukvård dyr i stora städer
I medeltal betalade städerna 2 320 euro om året per invånare för hälso- och sjukvården. Den årliga kostnadsjämförelsen mellan stora städer omfattar Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo.
År 2015 uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna till cirka 5,2 miljarder euro. Högst var de kostnaderna i Uleåborg (2 490 euro per invånare ) och lägst i Lahtis (2 213 euro per invånare).
Fler uppgifter i kommunen höjer kostnaderna
Kommunförbundet jämförde också socialvårdskostnaderna i de medelstora kommunerna. Totalkostnaderna för social- och hälsovården i fjol var 3 429 euro per invånare. Den reella kostnadsökningen var 3,3 procent.
– Kostnadsökningen inom socialvården förklaras särskilt av kommunernas stigande andel av arbetsmarknadsstödet, summerar Teija Mikkola, sakkunnig vid Kommunförbundet.
– År 2015 fick kommunerna nya skyldigheter också genom socialvårdslagen och äldreomsorgslagen. På nationell nivå innebar skyldigheterna ytterligare utgifter på cirka 150 miljoner euro, uppskattar Tero Tyni.
Totalkostnaderna för social- och hälsovården i fjol var 3 429 euro per invånare.
De lägsta åldersstandardiserade kostnaderna inom hälso- och sjukvården i fjol hade Mustijoki samarbetsområde, 2 995 euro per invånare. Störst var kostnaderna i Kemi, 3 961 euro per invånare.
Jämförelsen mellan medelstora kommuner omfattar Borgå, Imatra, Kemi, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Raumo, Rovaniemi, Salo, Sibbo, S:t Karins, S:t Michel, Träskända, Tusby och Varkaus. Den omfattar också Kajanalands samkommun för social- och hälsovård, Mustijoki samarbetsområde samt affärsverket Saarikka för vård- och omsorg.
Kommunförbundet har sedan 1996 utrett hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna varje år. Sedan 2000 har det gjorts kostnadsjämförelser inom hela social- och hälsovården i de medelstora kommunerna.
Jämförelserapporterna och uppgifter om enskilda kommuner hittar du på finska här!
