Nya vindar hör skolvardagen till
En titt in i dagens skolvardag kan överraska många – undervisning i den form många föräldrar minns den är ett minne blott. I stället jobbar man kring större temahelheter, i flexibla klassrum, med digitala inlärningsmiljöer och nya apparater. Den nya läroplanen som tas i bruk till hösten sätter fart på utvecklingen.
I början kan det vara lite svårt men när man får pröva själv så blir det hur lätt som helst. Så sammanfattar Alex Liiman och Arvo Larmela hur det känns att ta in nya metoder och teknologi i skolvardagen. De går båda i årskurs 3 i Kungsgårdsskolan och håller tillsammans på att skapa en video om vad de gjort i slöjden under det gångna läsåret. Träbåten och ormen som de gjorde i vintras agerar filmstjärnor och på bara några minuter har pojkarna med hjälp av pekplattan filmat och klippt ihop en snutt som de är mycket nöjda med.
Filmen och mycket mer ska ingå i den digitala tidningen som eleverna utarbetar tillsammans som en läsårsutvärdering. Texter, bilder, kollage och videon kommer att bilda en helhet av de projekt och teman som avklarats under året.
– Eleverna har gjort en massa fina saker som de är stolta över och tidningen blir ett mycket fungerande sätt att dela med oss av det, säger klasslärare Nea Törnwall.
Hon tycker att det är viktigt att föräldrarna kan känna sig delaktiga i det som händer i skolan och under året har de också bjudits in flera gånger för att bekanta sig med skolarbetet.
Kombinera för att få mer
Helhetsskapande undervisning är en viktig del av den nya läroplanen. Att kombinera läroämnen är lättare än man kunde tro, anser Törnwall, speciellt då man jobbar projektartat, som med den digitala tidningen. Förutom direkt kunskap utvecklar eleverna många slags färdigheter, vilket också eleverna själva lagt märke till.
– Vi har lärt oss att man måste vara noggrann med hur man filmar och planera det först, annars blir det bara slarvigt, säger Susanna Pettersson.
Tillsammans med Niklas Nyberg gör de ett videokollage om de olika konstverk klassen skapat i bildkonsten. De har valt ut en stämningsfull bakgrundsmusik och lämpliga texter.
Elevernas möjligheter att påverka sina arbetssätt har blivit klart bättre. Vissa kanske vill genomföra projekt som en powerpointpresentation, medan andra helst skapar en bok, en video, ett sällskapsspel eller en pjäs.
Öppet sinne bär långt
Inte minst lärarna känner av de nya vindarna i skolvärlden. Det går inte att luta sig tillbaka och jobba vidare enligt gamla mönster. Nya arbetsmetoder ställer nya krav, men kan också vara mycket belönande. Det gäller att våga kasta loss och testa på nya saker. Man måste ge ansvar åt eleverna och lita på att de klarar sig, anser Nea Törnwall.
– Då man startar ett nytt projekt kan man inte veta vad resultatet blir och den osäkerheten får man bara leva med. Det blir kanske inte som man tänkt sig men ofta blir det bra ändå.
De praktiska arrangemangen är avgörande för hur bra gruppen jobbar, anser resurslärare Annika Rajala. Man måste frångå det gamla tänkesättet att alla ska göra samma sak på samma gång. Då man delar upp gruppen och arbetet går det också lättare att handleda. Nya metoder betyder inte att man ska pruta på resultaten.
– Man måste ställa ribban lämpligt högt och utmana eleverna. De ska själva lära sig att ifrågasätta och komma på lösningar, säger Rajala.
Dagens lärare ska inte vara några vandrande lexikon, utan framför allt fungera som handledare och stöd för eleverna.
– Det är okej att inte kunna allt och ha svar på allting. Då frågor uppstår tittar vi tillsammans om vi kan lösa det, säger Törnwall.
