HVC-läkaren får vänta när timglaset snurrar

Långsammare och krångligare för läkaren. Men tryggare för patienterna. Så bedömer
hälsocentralläkaren Terhi Vörlund-Wallenius effekterna av att patientuppgifterna hanteras helt elektroniskt på Åbo stads hälsocentraler.

– Ur patientsäkerhetens synvinkel är det mycket bättre nu. Tidigare kunde någon på jouren ha krafsat ner någonting på en lapp som ingen annan förstod.
Att krafsa ner anteckningar åt sig själv eller mottagningssköterskan på en lapp gick snabbt – ”till labbet om en månad, sätt telefontid”, och så lappen in i patientens mapp. Men nu skall man skriva in allt på sina rätta ställen på datorn, och det tar tid.

LÄS OCKSÅ: Svårt att få IT-systemen ihop

– En kollega räknade att hon skall klicka tjugo gånger för att skriva ett recept. Om nätet är lite trögt kanske timglaset i datorn snurrar i tjugo sekunder eller en halv minut varje gång. Då det upprepas hela tiden blir det irriterande.

Osäkra broar

Trögheten kan bero på att hälsocentralens olika system skall kommunicera via improviserade bryggor – med sjukvårdsdistriktets huvudsystem, med labbsystemet eller med apotekens receptdatabank. Ibland fungerar de här bryggorna inte alls.

– Det har hänt att kontakten till apoteksdatabasen brutits, så vi har suttit och gladeligen skrivit ut e-recept tills någon kontaktat oss och berättat att de inte alls kommit fram. Det avslöjade inte vårt system.

Patienterna blir ofta förvånade över den här bristen
på information. De tror att vi ser allt i Kantaregistret.

För hvc-läkaren är det inte heller en självklarhet att hitta uppgifter om hur patienten undersökts på sjukvårdsdistriktets sjukhus som ÅUCS eller Åbolands sjukhus. Det gäller till exempel röntgenundersökningar som gjorts på remiss från distriktet.

– Då sitter man och funderar på hur akut det här fallet nu är – skall jag skicka patienten på undersökning på nytt, fastän den personen just undersökts? Det är lite dumt.

Kommunikationsgapet är märkbart i skarven mellan bashälsovården och specialistvården. I Egentliga Finland har den offentliga social- och hälsovården ett gemensamt patientregister som heter Altti.

– Men det är tidskrävande att söka uppgifter den vägen. Laboratoriesvar från sjukvårdsdistriktet kan jag se via ett annat program som heter Weblab. Den vägen är lite snabbare men krånglig. Jag måste bara lära mig var jag skall trycka för att uträtta det jag vill.

Altti och Weblab är också ibland ur bruk. Nyligen fungerade de inte alls på en hel vecka.

– Patienterna blir ofta förvånade över den här bristen på information. De tror att vi ser allt i Kanta-registret.

Kanta är den nationella databasen upprätthållen av Folkpensionsanstalten. Patienterna ser sina egna uppgifter i sektionen Min Kanta. Men uppdateringarna släpar efter också där.

Inte sedeltryckeriet

Trots bristerna så finns det ändå mycket mera information för läkaren än tidigare. Social- och hälsovårdens integration har börjat med åldringsvården, där socialsköterskorna nu kopplats in. Terhi Vörlund-Wallenius säger att det finns märkbara fördelar också med att få socialsidans anteckningar om till exempel handikappade.

Några saker har underlättats och kommit patienterna direkt till godo. Det har blivit lättare att skriva ut smärtstillande medel som e-recept – tidigare skrevs de på specialpapper beställt från sedeltryckeriet.

Läkarna får sitta en stund vid tangentbordet och som maskinskrivare är de både överbetalda och underkvalificerade, konstaterar Vörlund-Wallenius.
– Men då man förnyar ett recept så gör man förstås också annat än skriver. Man kontrollerar samtidigt om patienten tagit ut sina tidigare recept, om han samlat på sig recept från flera håll för samma sak eller om han gått på sin årliga kontroll. Om man inte skulle göra det så skulle jag nog vara ganska missnöjd.

Ämnen