Vanda och Kervo välfärdsområde kämpar med den undangömda svenskan
I Karleby, där bilden är tagen, är i alla fall skyltningen korrekt. Foto: Päivi Karjalainen, KL-Kustannus arkiv.
Enspråkigt finska Kervo ingår i ett tvåspråkigt välfärdsområde. Men den svenskspråkiga vården är bristfällig. Dokument har inte översatts till svenska sedan mars i fjol och vårdbetjäning på svenska kan inte garanteras.
Fullmäktigeledamot Hanna Holmberg-Soto i Vanda-Kervo välfärdsområde accepterar inte svenskans undanskymda roll. Men hon förstår problematiken.
– Kervos status som en enspråkigt finsk kommun medför att många inom social- och hälsovården glömmer svenskan. Alla svenskspråkiga i Kervo kanske inte ens vet om att de är berättigade till vårdbetjäning på svenska.
Inom den allmänna social- och hälsovården finns en hälsovårdscentral i Kervo. Där ges betjäningen på finska. Elevvård finns i skolorna, inklusive Svenskbacka skola – Kervos enda svenskspråkiga skola. Skolan har 63 elever och prognoserna visar att antalet växer, säger rektor Maria Mustala.
Mustala tillägger att elevhälsovården fungerar bra och delvis på svenska.
– Vi har en skolpsykolog från Sverige. Skolkuratorn, familjearbetaren och hälsovårdaren förstår svenska men talar hellre finska, säger Mustala.
Ordförande för Folkhälsan i Kervo, Mia Ikonen, säger att svenskspråkiga kervobor som vill ha vårdbetjäning på svenska eventuellt överväger att bege sig till Vanda.
SFP har två ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Holmberg-Soto förklarar att partiet arbetar hårt för att bygga upp tvåspråkigheten i området. Välfärdsområdet ska skapa så kallade svenskspråkiga vårdstigar.
Ett annat exempel är att finskspråkig vårdpersonals kunskaper i svenska har förstärkts.
– Att ge ett språktillägg i lönen kunde vara en så kallad morot för att allt fler ska använda svenska i arbetet, säger hon.
Fakta: Välfärdsområdet
Vanda och Kervo utgör Vanda-Kervo välfärdsområde. Den svenskspråkiga befolkningen uppgår till två procent av den totala befolkningen. Vanda är Finlands mest mångkulturella kommun, 24 procent av befolkningen har ett annat modersmål än finska och svenska.
I dag är den svenskspråkiga minoriteten i Kervo ungefär 500 personer till antalet. Fram till år 1953 var kommunen tvåspråkig, uppger Folktinget. Statistikcentralen skriver att Kervos totala befolkning uppgår till 40 000.
Välfärdsområdets andra kommun Vanda har drygt 5 500 finlandssvenskar. För att en kommun ska vara tvåspråkig ska minoriteten uppgå till 5 000 eller utgöra sex procent av befolkningen.
Ansvaret för social- och hälsovården flyttade över från kommunerna till välfärdsområdena i början av 2023.
Av de tvåspråkiga välfärdsområden är det endast Österbottens välfärdsområde som har majoritetsspråket svenska.
Motstånd mot svenskan
Att aktivt arbeta för svenskan inom välfärdsområdet är viktigt. Holmberg-Soto säger att det finns fullmäktigeledamöter som anser att det är onödigt att satsa på vård på svenska då endast två procent av befolkningen i området har svenska som modersmål.
– Å andra sidan är de flesta ledamöter positiva till att utveckla även den svenskspråkiga vårdbetjäningen.
Något som är mer allvarligt än enbart negativa attityder är försummandet av översättning av styrelsens protokoll till svenska. Mellan 28 mars i fjol och 23 januari i år översattes inget styrelseprotokoll till svenska. I år har två av tre protokoll översatts till svenska.
Att protokoll inte finns på svenska bryter mot språklagen, vilket bland annat Folktinget har reagerat på. De senaste 14 styrelsedokumenten är inte översatta. Det bör sägas att det inte endast är i Vanda-Kervo välfärdsområde där rätten till vården på svenska förverkligas bristfälligt.
Holmberg-Soto anser att problematiken ligger i det knappa antalet översättare när det gäller bristfällig översättning av dokument inom förvaltningen. Det finns endast två-tre översättare och mängden dokument har varit så stor att de inte har hunnit översätta allt som krävs till svenska, säger Hanna Holmberg-Soto.
