Bryssel: EU:s nya asyl- och migrationspakt – en svår balansgång?
EU-parlamentets talman Roberta Metsola har upprepade gånger talat för en kompromiss före EU-valet, så att EU:s passivitet i flyktingfrågan inte ytterligare skulle bidra till högerpopulismens framväxt. Foto: Europaparlamentet
Trycket vid EU:s yttre gränser ökar. Två år i rad har antalet irreguljära inresor varit högre än under de föregående åren efter flyktingkrisen 2015–2016.
Samtidigt som EU vill minska denna slags invandring står ett åldrande Europa inför ett annat problem: att locka kompetent arbetskraft från tredjeländer för att öka konkurrenskraften och tillväxten. Även i Kommunförbundets teser för EU:s mandatperiod 2024–2029 anses främjandet av arbetskraftsinvandring som en ödesfråga för kommunerna. EU och Finland ägnar dock för närvarande större uppmärksamhet åt att förebygga och bekämpa irreguljär invandring.
I december 2023 nådde Europaparlamentet och ministerrådet en historisk överenskommelse om en ny migrations- och asylpakt. Den består av fem förordningar som omfattar frågor om migration, asyl, integration, gränsförvaltning och EU:s förhållande till tredjeländer. EU kommer att skapa ett gemensamt asylförfarande och strängare och effektivare gränsförfaranden vid unionens gränser, så att människor i behov av skydd snabbt kan identifieras och de som inte uppfyller kraven snabbt kan avvisas. Pakten innehåller också regler för krissituationer, såsom den instrumentella migrationen vid Finlands östra gräns.
Tidigare har EU haft svårt att enas om regler som tillfredsställer både medlemsländer vid Medelhavet som vill ha hjälp med att hantera asylsökande, och länder som tycker att alltför många asylsökande fortsätter sin resa från de EU-länder de först kom till. För att balansera denna ojämna fördelning skapas en ny solidaritetsmekanism, som gör det möjligt för medlemsländerna att välja om de vill hjälpa de länder som bär den största bördan genom att ta emot flyktingar eller genom att betala till en gemensam fond.
Många har tolkat pakten som en eftergift till den ideologiska högern. Till exempel vädjade EU-parlamentets talman Roberta Metsola upprepade gånger till förhandlarna att nå en kompromiss före EU-valet, så att EU:s passivitet i frågan inte ytterligare skulle bidra till högerpopulismens framväxt. Nu ser hon kompromissen som en viktig seger för konstruktiva proeuropeiska mittenkrafter. Människorättsorganisationer har dock starkt kritiserat bland annat den påskyndade behandlingen av asylansökningar, vilket gör att människor kan hållas kvar i fängelseliknande asylcenter vid EU:s gränser.
Enligt EU säkerställer det nya systemet en både effektiv och human hantering av migration och asyl i hela unionen. ”Det är humant och rättvist för dem som söker skydd ‒ och är bestämt med dem som inte uppfyller kraven”, sa Metsola under en presskonferens efter överenskommelsen. Samtidigt är EU fast beslutet att locka till sig talanger från tredjeländer ‒ man vill vara både attraktiv och icke-attraktiv på samma gång. Framtiden kommer att visa hur väl denna balans kan upprätthållas genom lagstiftning.
Relaterade artiklar
