Korsnäs havsvindpark väntas motsvara ett kärnkraftverk
– Vi har aldrig tidigare planerat något projekt av det här formatet, säger kommundirektör Christina Båssar. Den tilltänkta havsvindparken cirka 15 kilometer utanför Korsnäs är en unik energisatsning med stor lokal, regional och nationell betydelse.
I höst är målet att kunna välja en partner som realiserar det kommande bygget och elproduktionen. Enligt planerna ska parken vara i drift tidigast 2028.
Sedan hösten 2020 har Korsnäs havsvindpark profilerats som ett jättestort framtidsprojekt i den näst minsta österbottniska kommunen Korsnäs.
I hörnet av kommungården i Korsnäs har en reklamskylt applicerats med tillhörande presentationsvideo. I blickfånget finns ett cirka 220 kvadratkilometer stort öppet havsområde där det är tänkt att 70-100 vindturbiner med en total effekt på ungefär 1300 megawatt ska etableras.
Kommundirektör Christina Båssar beskriver den planerade havsvindparken som en enorm satsing. Hon drar samtidigt paralleller till Outukompus blygruva som bidrog till att sätta den lilla kustorten på den nationella kartan 1958-1973.
– Havsvindparken motsvarar ett kärnkraftverks kapacitet. Anläggningen kommer att ha stora sysselsättande effekter dygnet runt både till havs och på landbacken. Efter själva uppbyggnadsskedet finns det behov av tillgänglig personal som kan rycka ut till exempel i samband med eventuella driftstopp.
– Likaså kommer bygget att ha stora effekter på verksamheterna vid hamnarna i Vasa och Kaskö. Överlag påverkas hela det logistiska systemet mycket. Det kommer att krävas en hel del transporter längs vägar och olika slags förbättringar av olika sträckningar kan också bli aktuella, säger Båssar.
För Korsnäs kommuns del är havsvindparken ett slags megaprojekt som man helt och hållet saknar tidigare erfarenhet av i praktisk mening. Kommunens roll är bland annat att handha planläggningsarbeten och bevilja bygglov.
– Det kommer med säkerhet att genereras en stor mängd byråkratiska dokument. Vi måste till exempel se över hur man beaktar jävsfrågor och rågrannar i den berörda havsmiljön.
– Kommunen har ansökt om statliga projektpengar för olika slags handläggningsarbeten och konsultationer. Avsikten är också att anställa en egen projektkoordinator med insyn i vindkraftsfrågor, tillägger Båssar som räknar med att det kommunala planeringsarbetet går vidare under nästa år.
Eftersom bygget äger rum inom Korsnäs geografiska vattensfärer kommer kommunen att börja erhålla fastighetsskatt när elproduktionen startar. Sannolikt strömmar flera miljoner euro in årligen.
Med tanke på att Korsnäs haft det rätt tufft ekonomiskt på sistone- framför allt på grund av en stor renovering av servicehemmet Lärknäs- skulle detta tveklöst vara ett mycket välkommet bidrag i den kommunala kassan.
– Hur stora skattebelopp kommunen sist och slutligen kammar hem återstår att se. Förändringar i lagstiftningen gällande grunderna för fastighetsbeskattningen är på gång. Hittills har beskattningen av maritima vindkraftsbyggen varit strängare än för landbaserade projekt. Orsaken är byggnadskostnaderna till havs är mycket högre än på landbacken, påpekar Båssar.
Entreprenör väljs i höst?
I mars inrättade Forststyrelsen ett informationskontor i Korsnäs kyrkby för att stilla invånarnas nyfikenhet på det omfattande havsvindparksprojektet. Som projektinformatör verkar Heidi Vest som är stationerad i Korsnäs tre dagar i veckan.
Vest är själv övertygad om att megabygget verkligen kommer att bli av – som ett led i Finlands målsättningar om att förbättra den inhemska energiförsörjningen och åstadkomma ett koldioxidneutralt samhälle 2035.
– Korsnäs havsvindpark väntas stå klar tidigast 2028. Den kommer ha större effekt än havsparken utanför Tahkoluoto som ska byggas ut framöver.
– Jämfört med landbaserade projekt är förutsättningarna för en mera effektiv produktion bättre till havs. Man kan resa högre turbiner och vindförhållandena är överlag mera stabila. Den maximala höjden på framtida vindkraftsturbiner uppskattas vara 300 meter. I Korsnäsbygget torde det handla om höjder på 220-250 meter.
– Detta är en konstruktion som värderas till 1,5-2,5 miljarder euro och som är mycket relevant för hela Vasaregionen. Inte minst för energiklustret i Vasa, betonar Vest.
Miljökonsekvensbedömningen som enligt planerna färdigställs 2024 kommer att inledas i år. Bland annat kartläggs 115 berörda lokala fiskares åsikter om projektet. Över hälften av fiskarna har besvarat en utsänd enkät.
Under det innevarande året siktar Forststyrelsen på att ta ytterligare ett stort steg framåt i processen. En partner som ansvarar för bygget och den kommande produktionen ska utses.
– Intresset bland vindkraftsbolag har varit stort både på nationellt och internationellt håll. Det är fråga om en noggrann och tidsmässigt utdragen urvalsprocess. Det förutsätts bland annat att det valda företaget har önskvärda attityder och tillämpar olika slags hållbara lösningar.
– Det är upp till den valda entreprenören att välja olika praktiska arrangemang. Ska elstationen placeras till havs eller på land? Kommer det handla om luftburna eller underjordiska kraftledningar, fortsätter Vest.
Strax efter att informationskontoret öppnades var intresset starkt bland ortsborna. Under sommaren har det dock varit mycket stillsamt- parallellt med att det inte har hänt någonting nytt under planeringsprocessen.
– Vi räknar med ett nytt uppsving efter att valet av partner har verkställts. Under hösten 2022 är det också tänkt att vi ska ordna några temakvällar här i Korsnäs, så kallade vindkaféer. Platsen är inte fastslagen ännu, säger Heidi Vest.
Också en del motstånd
På det lokala planet har kommuninvånarna gett både positiva och ifrågasättande kommentarer angående det speciella och utstickande havsvindparksprojektet.
– I somras genomfördes ett så kallat biblioteksdemokratiprojekt i kommunen. Med bokbuss åkte vi runt till olika byar för att diskutera med folk aktuella frågor.
Havsvindparken och i synnerhet möjligheterna att uppbära fastighetsskatt togs ofta upp under diskussionerna.
– Överlag är inställningen positiv hos deltagarna. Exempelvis i Harrström tyckte man att projektet borde börja verkställas omedelbart, säger Christina Båssar.
Men vindkraftsbyggen är onekligen ett känsligt ämne på många håll. Korsnäs havsvindpark är inget undantag från den regeln.
– En namninsamling med ett par hundra underskrifter har inlämnats till kommungården strax innan midsommar. Det handlar om såväl ortsbor som personer från andra kommuner.
– Insamlingen torde ha anknytning till ett annat lokalt havsbaserat vindkraftsprojekt, Poikel vindkraftpark. Bland annat funderar undertecknarna över kommunens tillgång till fastighetsskatt och de frågar sig också vad det blir av havsvindparken efter att den är uttjänt. Ägare till sommarstugor som är belägna nära hamnområdet har varit kritiska, säger Båssar.
En av initiativtagarna till namnininsamlingen är Korsnäsbon Gunnel Vesterback.
– Vi har inte hört något från kommunen ännu. Vi önskar dock fortsatta dialoger med både kommunfullmäktige och kommunstyrelsen framöver. Framför allt skulle vi önska att själva ansvarstagandet för den här parken klarläggs.
– Jag har inte hört om att något besvär skulle ha lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol. Men det är verkligen en stor och komplex fråga för Korsnäs och det finns olika frågor som vi skulle vilja få svar på. Möjligheterna att upprätthålla ett hållbart elnät med eldistribution från vindkraft är ett exempel, säger Gunnel Vesterback.
Läs också forststyrelsens Nyheter om Korsnäs-projektet
Yle nyheter (2.12.21): Havsvindkraft i Korsnäs för två miljarder euro – ska bli Finlands första storskaliga park till havs
Fakta Korsnäs havsvindpark
- Planeras på cirka 15 kilometers avstånd från Storkors fiskehamn i Korsnäs. Närmast parken ligger Harvungön. Distansen är cirka 12 kilometer.
- Planeområdet konstaterades vara ett lämpligt vindkraftsområde redan 2003-2005, efter utförda undersökningar och vindmätningar i samband med Baltic Sea Project.
- 70-100 vindturbiner och en total effekt på 1300 megawatt hör till de aktuella visionerna.
- Havsvindparken förverkligas fram till 2028.
- År 2023 ingår teknisk design, vattentillstånd, elnätsanslutning, långsiktigt energiköpsavtal och byggavtal i den nuvarande projektplanen.
