Kommunerna fattar kulturens betydelse bättre än tidigare, men måste bli mer lyhörda
Kommunernas kulturverksamhet verkar vara mer organiserad än tidigare.
Flera kommuner än tidigare skriver in mål för kulturverksamheten i sin välfärdsberättelse eller fastställer målen i sin budget. Det här framgår av en datainsamling som THL, Kommunförbundet och Undervisnings- och kulturministeriet genomförde i våras.
Enligt ministeriet tyder det här på att kulturens roll i främjandet av kommunernas välfärd och hälsa har stärkts och att kommunerna bättre än tidigare beaktar lagen om kommunernas kulturverksamhet i beslutsfattandet.
Lagen reviderades år 2019 och 35 procent av kommunerna uppgav att de förtroendevalda har behandlat lagen under fullmäktigeperioden 2017–2021. Ökningen jämfört med 2019 var 9 procentenheter.
Kulturråd Esa Pirnes vid Undervisnings- och kulturministeriet säger i ett pressmeddelande att kulturdeltagandet en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande, men också att konst och kultur inte existerar utan aktörer.
– Den reviderade lagen tryggar möjligheterna att skapa och få tillgång till kultur och därför är det viktigt att både kommunens förtroende- och tjänstemannaförvaltning är så medveten som möjligt om lagens mål och uppgifter, säger Pirnes.
Den färska statistiken visar att kulturverksamheten verkar vara mer organiserad än tidigare.
I 76 procent av kommunerna hade man kommit överens om vilket förvaltningsområde som samordnar kulturverksamhet som främjar välfärd och hälsa i kommunen. I 70 procent av kommunerna hade man utnämnt en person som ansvarar för kulturverksamheten.
Motsvarande siffror i datainsamlingen 2019 var 68 och 58 procent.
Lyssna på invånarna
Utrymme för förbättring finns trots allt, då endast 32 procent av kommunerna uppgav att de årligen rapporterar om hur nöjda kommuninvånarna är med kulturtjänsterna.
Kulturråd Kirsi Kaunisharju vid Undervisnings- och kulturministeriet säger att det är viktigt att kommunerna följer upp vad kommuninvånarna tycker om kulturtjänsterna. De här bedömningarna ska sedan föras in i kommunens verksamhetsberättelse och i den omfattande välfärdsberättelsen.
– Detta stöder bättre anordnandet av kulturtjänster och främjar kommuninvånarnas välfärd och hälsa, säger Kaunisharju.
Uppgifterna grundar sig på en datainsamling som genomfördes våren 2021, där man särskilt utredde åtgärder, resurser och verksamhetspraxis inom den kultur som främjar välfärd och hälsa i kommunerna.
279 kommuner i Fastlandsfinland svarade på datainsamlingen som genomfördes för andra gången. Täckningsprocenten var 95.
Läs också: Kommunerna lämnar konstnärerna i sticket
