"Regeringen har missat i konsekvensbedömning"

Kommunminister Paula Risikko (Saml) är starkt kritisk till det sätt som regeringen gett lagförslag till riksdagen. Hon säger att de ekonomiska konsekvenserna inte utretts tillräckligt.

– Speciellt under hösten kom många lagar där utvärderingen varit för svag. Man har helt enkelt inte rett ut tillräckligt noga vad följdverkningarna blir för kommunerna.

Det här har Risikko påpekat gång på gång men det tycks vara svårt att stanna upp och se helheten.

– Den omtvistade strukturreformen för barndagvård som föll nyligen är bara ett exempel.
Samtidigt har kommunerna problem med att planera sin verksamhet då man inte vet vad som väntas av landets ledning.

Nästa stora frågetecken är den stora social- och hälsovårdsreformen som många redan börjat förbereda sig för men som ingen vet om den blir av.

– Jag hoppas att vårdreformen går framåt, åtminstone i någon form. Men jag är medveten om att två stora grundlagsfrågor, den om demokratin och den om finansieringen, är olösta.

Besviken över beredningen

Risikko säger att man har känt till detta redan då lagen beretts.
– Jag är ganska besviken över att lagförslaget gick till riksdagen före man hade hittat en lösning på grundlagsproblemen. Det handlar ju om stora linjedragningar för det finländska samhället.

Risikko är bekymrad över demokratin och kommuninvånarens möjlighet att påverka. Också här är förslaget till vårdreform ett exempel.
– Själv bor jag i Seinäjoki. Men beslut om vården i Seinäjoki tas i Tammerfors.
Ovanför fullmäktige i hemstaden byggs två samkommuner: produktionsområdet och vårdområdet.

– Kommunerna kan inte degraderas till betalautomater, säger minister Risikko.
I förslaget till ny kommunlag som också ligger i riksdagen förstärks invånardeltagande. Man vill lagstadga om invånarnämnder, som de för ungdomar och för handikappade.

Olika typer av initiativ är möjliga för medborgare men också för företag.

Risikko säger att alla kommuner nu bör ta i bruk olika typer av invånarinfo, det kan handla om digital respons men också om möten där beslutsfattarna träffar invånarna.

– Om kommunen har en svår ekonomisk sits, varför inte bjuda in invånarna och fråga hur de ser på saken. Den som blivit tillfrågad och har möjlighet att påverka ställer hellre upp på förändringar än den som känner sig överkörd.

Innehållet viktigast

Hon talar nu varmt för olika typer av kommuner: metropolstäder, regionstäder och kommuner. Uppgifterna skulle fördelas enligt bärkraften.

Och till folk som inte gillar ordet metropol i detta glest bebyggda land säger frispråkiga Risikko att man inte ska hänga upp sig på termer.

– Kalla dem fast blomkruka, huvudsaken är att vi kommer överens om innehållet.

I Helsingfors har Risikkos partikamrater i åratal talat för en enda metropolkommun. Nu ser det ut att bli en gemensam förvaltning i stället.

-Jag förstår situationen. Och jag är inte den som förespråkar tvångssammanslagningar, säger Risikko.

Finansexperter varnar att Finland får förbereda sig på minst två riksdagsperioder till under njugga förhållanden. Tillväxten låter vänta på sig. Kommunministern har rest runt i landet, träffat kommunfolket och känt av stämningarna.

Pressad personal

– Det märks att man redan i dag är hårt pressad och det gäller hela personalen i kommunerna. Men kommundirektörerna har en speciell sits, mellan barken och trädet. Många börjar nära tankar om karriärbyte.

Då riksdagsledamot Paula Risikko blev kommunminister ”såg hon ljuset”.
– Jag måste faktiskt erkänna att jag först nu förstår kommunernas svåra sits vilket jag inte riktigt gjort tidigare. Det är förvånande att det är så, de flesta riksdagsledamöter är ju också förtroendevalda i sina hemkommuner.

Och hon konstaterar:
– För varje riksdagsledamot skulle det vara nyttigt att avverka en period som kommunminister.

Vi återkommer ännu en gång till behovet att kunna lita på vart landet är på väg.
– Vi behöver politisk förutsägbarhet. Kommunerna måste kunna lita på vad regeringen besluter och vad det betyder.

Ämnen