Utlåtanderundan för valfrihetslagen på slutrakan - massiv kritik att vänta
Lagutkastet är bristfälligt, tidtabellen för snäv, patienten har glömts bort och lagutkastet är problematiskt med tanke på grundlagen. Bl.a. det här påpekas i de utlåtanden om valfrihetslagen som redan kommit in. Deadline för utlåtanderundan är imorgon.
Tisdagen 28.3 är sista dagen att lämna in utlåtande för valfrihetslagen. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet har bett kommunerna, samkommunerna och övriga producenter av socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster ge svar på vad de tycker om regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården. Också andra instanser kan om de vill lämna in ett utlåtande.
Samtliga utlåtanden kommer att samlas här.
Utlåtanderundan väntas utmynna i en massiv kritik gentemot propositionen. Framför allt tidtabellen har kritiserats för att vara alltför snäv men också andra frågor har lyfts upp i den offentliga debatten.
Här listar vi några instanser som redan lämnat in sina utlåtanden och vilka problem de lyfter upp:
Institutet för välfärd och hälsa – THL: Risk för okontrollerad utveckling
THL anser att valfriheten i sig kan vara en positiv sak för patienterna men kritiserar utkastet för att vara bristfälligt och därför svårt att ta ställning till.
”En modell som är bristfällig och inte lämpar sig för Finlands behov kan försvåra integrationen av servicehelheter, försvaga jämlikheten mellan medborgarna och göra det svårare att bromsa kostnadsutvecklingen inom social- och hälsovården”*, skriver THL i sitt utlåtande.
Om man går vidare enligt det bristfälliga lagförslaget ser THL risk för en okontrollerad utveckling, där vissa landskap förverkligar valfrihetsmodellen mycket snabbare än andra. I de landskap som inte hinner med finns det risk att invånarna, åtminstone under en övergångsperiod, blir kunder i ett dåligt koordinerat eller t.o.m. kaotiskt servicesystem. THL anser därför att tidtabellen inte borde vara så snäv och att valfriheten borde förverkligas i flera steg.
Högsta förvaltningsdomstolen – HFD: Oklart hur kundens rättsskydd garanteras
HFD konstaterar i sitt utlåtande att förslaget väldigt långt utgår ifrån produktionen av tjänster inom hälsovården. HFD tycker att det inte har fästs tillräckligt uppmärksamhet vid hur olika socialtjänster ska integreras på ett ur grundlagen hållbart sätt.
”De sociala rättigheterna ska enligt grundlagen tryggas och beslut gällande sociala tjänster kan inte på samma sätt som hälsovårdstjänster jämföras med faktisk förvaltningsverksamhet”, skriver HFD.
Enligt HFD framgår det inte hur kundens rättsskydd garanteras och inte heller hur tjänsteproducenterna övervakas i ett system där tjänsteproduktionen i huvudsak skulle grunda sig på avtal mellan olika aktörer. Beskrivningen av avtalsförhållandena är bristfällig vilket leder till osäkerhet i frågan om hur rättsskyddet verkställs.
Högsta förvaltningsdomstolen anser därför att valfrihet inom barnskyddet och i samband med vård oberoende av patientens vilja är problematisk.
Kommunförbundet: Tidtabellen omöjlig
Kommunförbundet understöder en utvidgning av valfriheten men bara om den genomförs på ett kontrollerat sätt och stegvis. T.ex. anser man att det bör reserveras en tillräckligt lång övergångsperiod för införandet av valfriheten.
– Om marknaden öppnas för direktval av social- och hälsocentraler och mun- och tandvårdsenheter samtidigt som kundsedlarna och de personliga budgetarna tas i bruk 1.1.2019 är risken stor att det uppstår avbrott i tjänsterna, står det i Kommunförbundets pressmeddelande.
För att införandet av valfriheten ska ske på ett kontrollerat sätt borde valfriheten och den bolagisering som valfriheten förutsätter införas tidigast 1.1.2021 i fråga om direktvalstjänsterna på basnivå och tidigast 1.1.2023 i fråga om tjänster som hör till den utvidgade basnivån, anser Kommunförbundet.
– Tidsplanen håller inte, slår Kommunförbundet fast.
Kommunförbundet anser också att kommunerna bör få möjlighet att äga social- och hälsocentraler i bolagsform på lika villkor som andra aktörer.
Biträdande justitiekansler: Relation till grundlagen öppen för tolkningar
Biträdande justitiekansler Risto Hiekkitaipale slår fast att propositionen innehåller många frågor vars relation till grundlagen är öppna för olika tolkningar. Biträdande justitiekanslern tycker därför att det borde skrivas in i propositionen ett förslag om att be grundlagsutskottet ge ett utlåtande. Dessutom anser biträdande justitiekanslern att propositionen bör skickas till justitiekanslerns byrå för granskning i god tid innan den presenteras för statsrådet.
Riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården: Tjänsteproducenten i första rummet
Den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården tycker att valfriheten borde stärka patientens och kundens självbestämmanderätt. Det här lagförslaget är ändå främst skrivet ur tjänsteproducenternas synvinkel, vilket delegationen upplever som problematiskt.
Delegationen är också orolig över tidtabellen och att lagarna ändras innan alla utlåtanden getts, men utan att det finns möjlighet att kommentera det slutgiltiga förslaget. Delegationen säger också att konsekvensbedömningarna är bristfälliga i synnerhet gällande vilka konsekvenserna blir för den statliga och kommunala ekonomin. Delegationen påpekar att de mätare som behövs ännu är under utveckling och att olika pilotprojekt på hälft.
Nylands förbund: Nyland behöver mera tid
Den planerade övergångsperioden som ska tillämpas då valfriheten inom social- och hälsovården utvidgas är för kort för ett så folkrikt landskap som Nyland, konstaterar Nylands förbund i sitt utlåtande om utkastet till valfrihetslagstiftningen.
I ett landskap med 1,6 miljoner invånare tar det mera tid att genomföra förändringen än i övriga delar av landet.Enligt Nylands förbund har landskapet alldeles för knappt om tid för att anpassa den offentliga serviceproduktionen så att den kan tävla med det privata utbudet av tjänster.
– Antalet anställda inom landskapets social- och hälsovårdsbolag kommer att vara ungefär 8 000 personer. Det är ett stort jobb att grunda ett bolag av den storleken. Det behövs en övergångsperiod som ger möjlighet till att utveckla verksamheten i den grad att den betjänar klienterna i marknadsläget, påminner förändringsledare Markus Sovala.
*redaktionens översättning.
