Vård i livets slutskede måste bli bättre – arbetsgrupp ger rekommendationer

18.12.2019

Ett problem är att den förestående döden inte identifieras i tid. Istället försöker döende personer botas.

Varje år behöver cirka 30 000 människor i olika åldrar palliativ vård i Finland. En sakkunniggrupp har nu färdigställt rekommendationer om produktion av tjänster inom palliativ vård och förbättring av kvaliteten på den palliativa vården, skriver Social- och hälsovårdsministeriet.

I rekommendationerna ges 21 kvalitetskriterier för vården i livets slutskede inom äldreomsorgen.

Utgångspunkten för rekommendationerna är att palliativ vård säkerställs för alla som behöver den.

Palliativt centrum i sjukvårdsdistrikten

Arbetsgruppens centrala rekommendation är att ett palliativt centrum inrättas i varje sjukvårdsdistrikt. Centrumen ska samordna verksamheten och sörja för att varje sjukvårdsdistrikt har en plan och en servicekedja för den palliativa vården.

Den palliativa vården och vården i livets slutskede integreras i social- och hälsovårdens servicesystem så att servicekedjan täcker alla hälso- och sjukvårdsenheter och socialvårdsenheter som erbjuder vård i livets slutskede.

Vidare så ska tillgången till högspecialiserad palliativ vård förbättras genom att palliativa tjänster inom hemsjukvården tillhandahålls i hemmet och boendeserviceenheterna samt genom att stärka samarbetet mellan olika tjänsteproducenter.

Den palliativa vården av barn är högspecialiserad vård som universitetssjukhusens barnkliniker ansvarar för. Klinikerna ska även erbjuda tjänster inom hemsjukvården tillsammans med aktörer inom vuxensidan och beakta hela familjen – också efter att barnet avlidit.

Förestående död identifieras inte

Finländarna dör i en allt högre ålder. Det nationella målet är att äldre människor ska kunna bo hemma och få de tjänster och den vård de behöver där de bor ända fram till sin död, skriver ministeriet.

Enligt sakkunniggruppens utredning använder äldre människor mycket akutservice före döden. Det här beror på att den förestående döden inte identifieras i tid. Istället försöker man vårda en äldre person som får vård i hemmet, eller dygnet-runt-vård, så att personen botas – även när man redan borde ha övergått till symtomatisk vård.

Kompetensbristen inom vården i livets slutskede är mest frekvent inom hemvården.

Mer utbildning behövs

För att åtgärda kompetensbristen inom den palliativa vården rekommenderas att det ordnas systematisk grundläggande utbildning samt kompletterande utbildning och specialiseringsutbildning för yrkesverksamma.

Personalens kompetens stärks bland annat genom att utveckla den grundläggande utbildningen och specialiseringsutbildningen. Arbetsgruppen rekommenderar också ett pass för vård i livets slutskede eller motsvarande kompletterande utbildning vid primärvårdsenheterna.

Rekommendationerna (på finska).