Beredskapen för extrem hetta är splittrad och ganska knapp, visar ny rapport.

De hälsorisker som extrem hetta orsakar måste förebyggas bättre och samhällets metoder för att förbereda sig på värmeböljor måste utökas.

Det slår Institutet för hälsa och välfärd THL fast i en nyligen publicerad rapport I rapporten granskas effekterna av hetta och nuläget för beredskapen. Rapporten ger också rekommendationer om hur beredskapen kan förbättras.

Enligt rapporten är det centrala problemet att den nationella styrningen av den regionala och lokala beredskapen är splittrad och ganska knapp. Dessutom leder varningar om värmebölja som Meteorologiska institutet publicerar inte till i förväg planerade myndighetsåtgärder.

En värmebölja kan orsaka flera hundra dödsfall

Enligt en undersökning som THL publicerat tidigare ökar dödligheten bland befolkningen i Finland med i genomsnitt 10 procent under värmeböljor som varar fyra dygn eller längre. Behovet av sjukhusvård ökar också.

En utdragen värmebölja som varar några veckor kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland. Risken för allvarliga hälsoskador gäller särskilt personer över 65 år och personer med långvariga sjukdomar.

För att förebygga skador av hetta behövs både i förväg planerade åtgärder som snabbt kan genomföras under värmeböljor och åtgärder på längre sikt som minskar befolkningens och samhällets sårbarhet inför effekterna av mycket varmt väder.

– Sådan hetta som vi hade sommaren 2021 blir allt vanligare då klimatet förändras. Samtidigt åldras befolkningen och hälsoriskerna av hetta ökar om vi inte förbereder oss för förändringarna i tillräckligt god tid, säger THL:s forskare Virpi Kollanus i ett pressmeddelande.

Beredskap skyddar riskgrupperna

För att förebygga allvarliga hälsoskador måste man i synnerhet förstärka social- och hälsovårdens verksamhetsenheters möjligheter att förbereda sig för värmeböljor, skriver THL.

Merparten av de dödsfall som orsakas av värmeböljor sker på sjukhusens och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar, där man i hög grad vårdar personer som är särskilt känsliga för hetta.

– I vård- och omsorgsinrättningarnas förberedelser är det viktigt att sträva efter att förbättra möjligheterna att kyla ner lokalerna. På varje inrättning ska man vid hetta åtminstone kunna kyla ner en del av de lokaler som används av patienter eller klienter samt de lokaler som är kritiska med avseende på verksamheten, säger Kollanus.

Även personer som bor hemma och som hör till en riskgrupp ska skyddas. En utökad hemvårdstjänst under värmeböljor ges som exempel. Dessutom ska personer med långvariga sjukdomar instrueras i förväg om hur värmen påverkar sjukdomen eller de mediciner som används för att behandla den.

Förutom social- och hälsovården behöver till exempel kommunala myndigheter, daghem och skolor, arbetsgivare och anställda instruktioner om hur man förbereder sig för värmeböljor.

Förebygg uppvärmningen av byggnader

Det är svårt att förhindra skadliga hälsoeffekter av hetta om byggnaderna lätt värms upp, skriver THL. I lagstiftningen och instruktioner om byggande och bostadshälsa måste man därför bättre än tidigare beakta hur överhettning kan förebyggas.

Uppvärmningen av stadsområden och byggnader kan också bekämpas genom planering av stadsmiljön. Exempel här är grön- och vattenbyggande, ytmaterial som reflekterar solstrålning, skuggstrukturer och lösningar som främjar ventilation i stadsmiljön, skriver THL.

– Åtgärder för att främja värmeberedskapen i anslutning till markanvändning och byggande är särskilt viktiga ur synvinkeln för anpassning till klimatförändringen, eftersom de beslut som tas i stads- och byggnadsplaneringen inverkar på samhällets sårbarhet långt in i framtiden, säger Kollanus.