Pandemin ökade vårdkostnaderna – lägst i Sibbo och Borgå

Coronapandemin ökade kommunernas kostnader för primärhälsovården under åren 2020 och 2021.
Coronapandemin ökade kommunernas kostnader för primärhälsovården under åren 2020 och 2021. (Arkivbild/ Johannes Tervo)
21.6.2022

Coronapandemin ökade kostnaderna för primärvården under åren 2020 och 2021 . Coronapandemin medförde överraskande merkostnader för kommunerna och skapade oreda i den kommunala ekonomin, visar en  kostnadsjämförelse som Kommunförbundet har gjort.

År 2021 späddes problemen på av vård- och serviceskulden och den riksomfattande bristen på vårdpersonal.

– I städerna har man ändå fortsatt att utveckla och effektivisera servicen trots den exceptionella situationen, eller kanske just på grund av den, säger Maria Pernu, specialsakkunnig på Kommunförbundet.

Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2021. 

De medelstora kommunernas icke-åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården uppgick år 2021 till sammanlagt cirka 1,138 miljarder euro. När man i totalkostnaderna beaktar prisutvecklingen, ökade kostnaderna med 0,4 procent i de medelstora städerna.

De åldersstandardiserade kostnaderna var högst i Kajanaland (4 402 euro per invånare). Lägst var de åldersstandardiserade kostnaderna i Sibbo (3 433 euro per invånare) och Borgå (3 446 euro per invånare). De åldersstandardiserade kostnaderna inom social- och hälsovården ökade mest i Salo (6,8 procent) och i Grankulla (6,7 procent) jämfört med år 2020.

Kostnaderna ökade rejält i de stora städerna

Kostnaderna för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg ökade i alla de stora städerna år 2021, ökningen var mellan 2,1 och 8,2 procent.

De stora städerna hade kostnader på sammanlagt över 4 miljarder euro och de tillhandahöll tjänster för över 1,5 miljoner finländare.

De åldersstandardiserade kostnaderna för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg var högst i Uleåborg (2 876 euro per invånare) och Kuopio (2 842 euro per invånare). Lägst var kostnaderna i Esbo och Vanda med 2 493 euro per invånare i båda städerna.

Förändringen jämfört med de genomsnittliga kostnaderna ökade i de stora städerna med 16,8 procent för öppenvården inom primärvården och med 9,4 procent för den somatiska öppenvården inom den specialiserade sjukvården jämfört med år 2020.

Så här gjordes jämförelsen

  • Materialet i Finlands Kommunförbunds kostnadsjämförelser bestod av två separata delar, där man jämförde de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg respektive de medelstora kommunernas social- och hälsovård år 2021.
  • I kostnadsjämförelsen mellan de stora städerna deltog Björneborg, Esbo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. Helsingfors deltog inte i jämförelsen år 2021.
  • I jämförelseuppgifterna ingår utöver hälso- och sjukvården också uppgifter från socialvårdssektorn, dvs. från hemservicen och heldygnsvården för äldre.
  • I jämförelsen av social- och hälsovårdskostnaderna i de medelstora kommunerna deltog Borgå, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Salo, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland och Sibbo. Kervo och Lovisa deltog inte jämförelsen år 2021.

Läs mera här:

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här