Pandemin ökade kostnaderna i stora städer och medelstora kommuner

Coronapandemin har ökat kommunernas vårdkostnader.
Coronapandemin har ökat kommunernas vårdkostnader. (Arkivbild/ Johannes Tervo)
23.6.2021

Coronapandemin har gett kännbara tilläggskostnader  för kommunerna. Effekterna av pandemin kommer att märkas i form av eftersatt vård och service under många år framöver.

Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och medelstora kommuner  år 2020.

Utredningen visar att anordnandet av tjänster under coronapandemin och beredskapen i anslutning till den innebar kännbara extra kostnader för kommunerna. Kommunerna var även tvungna att begränsa verksamheter som under normala förhållanden har en positiv inverkan på ekonomin, till exempel inkomster klientavgifter.

Staten ersätter kommunerna för de direkta kostnaderna till följd av coronapandemin men de negativa effekterna av pandemin kommer att märkas bland annat som eftersatt vård och service inom social- och hälsovården under många år framöver.

Kommunförbundets utredning visar att behovet av förebyggande vård i hemmet för den åldrande befolkningen har ökat avsevärt under pandemin. Även efterfrågan på vårdartiklar ökade under pandemin.

– Samma mönster upprepas inom barnskydds- och mentalvårdstjänsterna där behovet ökat särskilt under coronakrisen,  säger Maria Pernu, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.

De medelstora kommunernas icke-åldersstandardiserade totalkostnader inom social- och hälsovårdssektorn uppgick till sammanlagt cirka 1,28 miljarder euro;  socialvårdens andel av summan är cirka 560 miljoner euro och hälsovårdens över 718 miljoner euro.

Kommunerna med de högsta kostnaderna var Kajanaland (4 362 euro per invånare), Salo (3 868 euro per invånare) och Lojo (3 765 euro per invånare). Av jämförelsekommunerna hade Sibbo de lägsta kostnaderna, där var de åldersstandardiserade kostnaderna per invånare 3 337 euro. I euro räknat ökade kostnaderna mest i Kervo (6,5 procent) och Kajanaland (5,7 procent) och endast i Kyrkslätt minskade kostnaderna (2,6 procent).

– Salo minskade kostnaderna för specialiserad sjukvård 2020 jämfört med 2019. Det finns ingen entydig anledning till de minskade kostnaderna för den specialiserade sjukvården. Vi kan anta att tidigare satsningar på specialkompetens för läkare inom primärvården så som specialistläkare inom psykiatri, fysiatri, geriatri har inverkat, säger Anneli Pahta, direktör för social- och hälsovården i Salo.

Det har därmed varit möjligt att i högre grad än tidigare behandla patienter som behöver mer krävande vård i hälsocentralssjukhuset. År 2020 minskade antalet remisser till specialiserad sjukvård med cirka 1 300 jämfört med året innan och icke-brådskande behandlingar genomfördes inte.

Trots coronakrisen var personalkostnaderna i fjol cirka 0,6 miljoner mindre än året innan.

– Vi oroade oss för att coronakrisen skulle öka personalkostnaderna betydligt, men kostnadsutvecklingen i Salo visar att det finns problem med rekryteringen av både vikarier och personal inom socialarbetet. Vi hade behov av vikarier med det har varit svårt att rekrytera, säger Anneli Pahta.

Kostnaderna för öppenvård och hemvård ökar i stora städer

De sammanlagda kostnaderna för hälso- och sjukvården, hemvården och heldygnsomsorgen i de stora städerna var cirka 5,37 miljarder euro.

Den summan täckte tjänsterna för cirka 2,2 miljoner finländare, vilket motsvarar 38 procent av landets befolkning.

Jämfört med i fjol ökade de åldersstandardiserade kostnaderna per invånare i alla städer sammanlagt med 2,2 procent, men ökningen var kraftigast i Kuopio 5,5 procent, Tammerfors 3,8 procent, och i Uleåborg 3,2 procent.

I jämförelsestäderna användes mellan 2 305 och 2 774 euro per invånare på hälso- och sjukvård och äldreomsorg år 2020. Primärvårdens andel av kostnaderna var 48 procent  och den specialiserade sjukvårdens andel 52 procent. Åbo och Uleåborg har de högsta kostnaderna för öppenvård inom den specialiserade sjukvården, medan Vanda och Esbo har satsat på öppen hälsovård inom primärvården. Åbo hade den måttligaste kostnadsökningen jämfört med föregående år, 0,7 procent.

–  I Vanda berodde kostnaderna bl.a. på extra personal, skyddskläder och intensifierad städning samt hälsosäkerhetsverksamhet på flygplatsen, pandemiinsatser vid hälsostationer och smittspårning,  säger Eila Koivunen, direktör för hälsovårdstjänster i Vanda.

Till följd av pandemin minskade antalet besök vid en del av mottagningarna jämfört med tidigare år. Pandemin påverkade också tillgången på personal så en del lediga jobb var obesatta.

– Pandemiåret har lärt oss nya rutiner som är värda att bevara såsom distansmottagningarna. Kostnadsjämförelsen har hjälpt till att utveckla funktionerna. Den rådande bristen på vårdare är oroande inom hälsovården,  tillägger Koivunen.

Läs mera om Kommunförbundets utredning här.