Haglund: Vårdreformen försvagar kommunernas roll
Carl Haglund har en pessimistisk syn på vad vårdreformen innebär för kommunerna i framtiden. – Jag skulle ogärna sitta i ett kommunfullmäktige där jag endast fick besluta om 20 procent av kommunens ärenden. Kan en liten kommun i framtiden påverka social- och hälsovården? Inte alls! De stora kommunerna dikterar, säger Carl Haglund.
Kommunernas starka självstyre som idag är lagstadgat förändras om vårdreformen blir verklighet. Vad blir kvar i en liten kommun om hälften av budgeten flyttas bort, och då kanske också andra stadiets utbildning sköts gemensamt med en annan kommun? Frågade ställdes av Carl Haglund (Sfp), ordförande för riksdagens framtidsutskott, på Kommunförbundets framtidsforum.
– Är det vettigt att upprätthålla en sådan kommun?, frågade Haglund.
Han är mycket skeptisk till landskapslösningen, men menar ändå att man inte kan hålla fast vid allt det gamla om reformen blir verklighet.
– Det är inte vettigt ur demokratisk synvinkel att upprätthålla en sådan struktur. Kan en liten kommun i framtiden påverka social- och hälsovården? Inte alls! De stora kommunerna dikterar. Det här är realiteten om vårdreformen blir verklighet, fortsatte han.
Kommunerna har idag en central roll när det gäller att bygga upp välfärden. Enligt Haglund är det inte av så stor betydelse vem som är producent bara invånarna får service.
– Nu håller kommunernas roll på att försvagas i och med vårdreformen. Osäkerheten understryks ännu mer än tidigare. Den ekonomiska situationen har tvingat till snabba beslut. Målet är gott men man har inte hunnit samarbeta med kommunerna och tampas med samma problem den förra regeringen.
”Samma problem som 2009”
Försöket med att få till stånd en vårdreform har pågått länge. Den förra regeringen där Haglund satt med försökte driva igenom en strukturreform och Haglund påpekar att den nya regeringen står inför samma problem som 2009 då det tidigare försöket föll på grund av grundlagsproblem.
– Då strukturreformen skulle drivas igenom tvingades jag åka till Hangö för att driva en vårdreform tillsammans med Raseborg. Det var en av de otrevligaste uppgifterna under min karriär. Hur mycket klokare är vi nu än 2009?
Globalt kontra lokalt
Globala trender påverkar starkt också kommunernas vardag. Vi är beroende av ekonomin i Kina och påverkas av situationen i Mellanöstern. Enligt en prognos av jubileumsfonden Sitra kommer vårt samhälle att utvecklas mer under de kommande 30 åren än vad det gjort under de senaste 300 åren.
– Förändringen är mycket snabb. Ekonomin och arbetets karaktär förändras och har ett stort inflytande på ekonomin och servicen. Allt fler kommer i framtiden tjäna sitt levebröd på delningsekonomin eller via en gemensam konsumtion. Så som servicen är uppbyggd nu är vi inte förberedda på att ekonomin ändras så här drastiskt.
Flyktingströmmen, den åldrande befolkningen och klimatförändringen är utmaningar som kommunerna kommer att tampas med en lång tid framöver. Haglund uppmanade kommunerna att se de här som möjlighet framom hot.
– Klimatförändringen är global men ansvaret i praktiken på lokal nivå. Kommunerna har en central roll när det gäller integration. Varför Sverige har en mycket sundare ekonomi för tillfället beror på att de kunnat få invandrarna delaktiga i samhället och utnyttja dem som arbetskraft.
”Se robotar som möjlighet”
I framtidsutskottet som Haglund är ordförande för funderar man på olika trender, bland annat strukturerna för den offentliga förvaltningen och det brytningsskede i arbetslivet vi befinner oss i – till exempel frammarschen av robotik.
– Det blir allt vanligare med robotar. Någon kan se det som ett hot men robotarna kan också innebära en möjlighet. Tidigare har vi utlokaliserat många tjänster till Asien, nu kan de medföra att vi får tillbaks många jobb till Europa. Man måste förhålla sig fördomsfritt till förändringar.
Ur kommunernas synvinkel är det enligt Haglund vettigt att agera som Kommunförbundet gjort: Fundera på vad betyder reformerna egentligen ur servicesynvinkel?
– Nu försöker man integrera allt från barnrådgivning till sjukhusvård. Jag vill bara påminna om att man inte gjort något sådant tidigare. Osäkerheten kommer att fortsätta länge ännu.
Gissar att det blir en hel del både nödvändga och onödiga transporter av åldrigar till de fullskaliga sjukhusenheterna. Språksituationen försvårar ytterligare hjälpsituationen varpå man försummar delar av vården.
Skolfrågan blir troligen lättare eftersom man delvis kan övergå till virtuella lärometoder och det fysiska undervisningsutrymmet blir mindre viktigt.